OAS till Yoga Games i Malmö

Den 2-4 november 2018 är det dags för Yoga Games i Malmö. Oas tar med sin tysta after work (alla dagar) och en föreläsning om hållbar skärmtid och lugn på söndagen.

Yoga Games är Skandinaviens största yogaevents i Stockholm och Göteborg med The Nordic Yoga Conference. Oas har fått chansen att vara med och skapa detta härliga event som är öppet för alla som älskar att röra på kroppen. Oavsett om du har yogat i flera år eller om du är nybörjare så finns det någonting för alla smaker.

En del av eventet är Hälsomässan under lördag och söndag. Det är gratis entré till Hälsomässan och du behöver inte ha bokat biljett till Yoga Games, alla är välkomna.

På söndagen föreläser Victoria om att ”Hitta lugnet i en digital värld” och under hela helgen kommer Oas vara på plats och öppna upp för en prestationsfri och teknikfri offlinetystnad. En avskild plats där du kan dra dig tillbaka och vila och återhämta dig i mellanrummet. Inga samtal, inga mobiler, inga klockor. Inget som ska sägas, göras, skapas eller presteras. Bara vilsam tystnad med andra människor. Du behöver inte kunna avancerade meditationstekniker eller göra någonting som du inte vill. Det enda du behöver göra är att checka in din telefon och din klocka och kliva in i stillheten. Kom som du är. Gå därifrån lite mer som du vill vara.

Här bokar du din biljett till Yoga Games »
Psst! Bokar du innan den 30 juni med koden komtilloas får du 300 kr rabatt (gäller biljetter till lördag och söndag).

Söndag 4 november 11:30 :
Hitta lugnet i en digital värld (Studio 5)

Hur kan vi välja tekniken istället för att tekniken väljer oss? Den ständigt uppkopplade och digitala vardagen gör oss sjuka. Socialt brus kräver vår uppmärksamhet dygnet runt och våra hjärnor bombas av ett ständigt informationsflöde. När du stänger av teknik, jobb och prat en liten stund kan du hjälpa din hjärna och kropp att återhämta energi på djupet.

 

Victoria Palm, grundare av OAS, föreläser om allas våra digitala ovanor, hur vi kan skapa oss medveten skärmtid och vad som händer med din hjärna, tid och relationer när du ger dig själv tid för återhämtning.

Sedan följer 30 minuter av teknikfri tystnad vilka hjälper din hjärna att skapa nya hjärnceller och förbättra minnet. När yttre stimuli tas bort ger du din hjärna en paus och du får tillgång till tankar, känslor, minnen och idéer. Du känner enklare empati med dig själv och andra, sänker dina stresshormoner och blir mer kreativ.

Mindcation med OAS och TUI

Peppen är stor! Det är med glädje vi kan meddela att OAS ska skapa en ”mindcation” med TUIs personal i Stockholm denna vecka!

Hur kan vi välja tekniken istället för att den väljer oss? Hur kan vi skapa medveten skärmtid? Och vad händer med din hjärna, tid och relationer när du ger dig själv tid för återhämtning? OAS drar upp till Stockholm i veckan för att leda TUIs personal i en sk. ”mindcation”.

Syftet med detta är att skapa en unik upplevelse för TUIs personal där de börjar lyfta frågorna om life balance kopplat till uppkoppling/avkoppling. En semester från skärmar, snabba stimuli och digital stress, helt enkelt. Så kul uppdrag och så fantastiskt viktigt!

I TUIs hållbarhetsstrategi är en av huvudpunkterna Branschförebilder. Där står det bland annat att ”Vår roll i att driva hållbar turism är att hjälpa våra leverantörer och kunder att bli bättre, men också att påverka hela vår bransch mot ett mer hållbart sätt att arbeta.” 

Vi skulle absolut vilja påstå att bara genom att lyfta samtalet om work life balance och personalvård kopplat till vikten av att vårda sin tid, både under och utanför arbetstid för dem i denna riktning med bravur. Och att ta semester från skärmarna är en väldigt bra början.

TUI – här kommer vi!

Psst! Notera att detta inte är ett öppet event utan ett företagsevent exklusivt för TUIs personal. Vi ville bara dela vår pepp över uppdraget 🙂

Vill du att vi kommer till ditt företag och skapar en tyst AW, håller en föreläsning eller varför inte – kombinerar dessa två som vi ska göra på TUI – läs mer och boka din OAS här.

INBJUDAN: OFF THE WORK KOMMER TILL STOCKHOLM!

Oas Off the Work gästar The Castle i Stockholm den 15 mars! Redan här och nu kan du anmäla dig till eventet när Sveriges första tysta och offline-AW kommer till huvudstaden. Ingen alkohol. Inget mingel. Inget prat. Inga mobiler. Inga datorer. Inga klockor. Ingenting som ska sägas, göras eller presteras. Två timmar vilsam tystnad tillsammans med andra människor.

Den ständigt uppkopplade och digitala vardagen gör oss sjuka. Socialt brus kräver vår uppmärksamhet dygnet runt och våra hjärnor bombas av ett ständigt informationsflöde. När du stänger av teknik, jobb och prat en liten stund kan du hjälpa din hjärna och kropp att återhämta energi på djupet.

Du kan sitta, stå, ligga ner. Du kan låta händerna pyssla, göra något monotont för att låta hjärnan vila. Du kan låta kroppen slappna av och hitta lugnet så att när du sen kommer hem till din lägenhet, din partner, dina vänner och din familj så är det DU som kommer hem. Inte ett utslaget, stressat paket som faller ihop på soffan.

Off the work är öppet för alla och kostar ingenting att delta i. Du behöver inte kunna avancerade meditationstekniker eller göra något du inte vill. Kom som du är. Gå därifrån lite mer som du vill vara.


REGLER FÖR OFF THE WORK:
TYSTNAD
– För att kunna varva ner utan att behöva prestera verbalt kommer det råda total tystnad. Du kommunicerar även med ögonen. Undvik därför ögonkontakt med andra i rummet.

OFFLINE
– För att kunna lägga intellekt, framåtrörelse och prestation åt sidan behöver du lämna plats för att vara stilla. Därför ska all elektronik och din klocka stängas av och läggas bort.

RESPEKT
– För att alla ska kunna känna sig trygga med vetskapen att ingen kommer prata, ringa, plocka upp sin telefon eller störa är det viktigt att du respekterar andra människors behov. Respektera också reglerna tystnad och offline.

ANMÄL DIG HÄR »

VAD: En tyst och digitalt nedkopplad after work
PASSAR:
Dig som vill få en avslappnande avslutning på dagen och arbetsveckan och en tyst andningspaus från den stressiga vardagen.
VARFÖR:
För att skapa en lugn övergång från veckan till helgen som gör att du kan slappna av bättre på din lediga tid. Du kan komma hem som en ny människa.

NÄR: Torsdag 15 mars klockan 16.30-18.30
VAR:
The Castle, andra våningen Slottsbacken 8, Stockholm
KOSTNAD:
Kostnadsfritt och öppet för alla
NO-SHOW: I och med att trycket på platserna är stort är det väldigt viktigt att du meddelar oss i tid om du inte kan komma så att en person på reservlistan kan få din plats. Skulle du inte avanmäla dig 24 timmar innan eventet kommer du debiteras 300 kronor.

OBS! För att komma in slår du koden 1992 nere i porten!


The Castle är den participatoriska arbetsplatsen, eller co-working spacet, The Castle “Slottet” Slottsbacken 8 i Gamla Stan i Stockholm. Vårt palats på 1500 kvadratmeter delas av 280 personer som tror att en arbetsplats kan vara mer än ett vanligt kontor. Här försöker vi skapa våra drömmars arbetsplats genom att uppmuntra både organisationer och människor till deltagande och utforskande i mötet med sig själv och andra. Läs mer på: http://www.thecastle.nu

Vad händer med en människa som inte kan vara ensam med sig själv?

INTERVJU: Föreläsare och författaren Micke Darmell har med sin bok ”Uppkopplad eller Avkopplad” fått många att ifrågasätta sina uppkopplade liv. Här delar han med sig av varför härvarande är en framgångsfaktor och varför spelregler är nyckeln till mer välmående i livet.

Varför tror du att Oas behövs i dagens samhälle?
Eftersom kunskapen är så låg om hur den ständiga uppkopplingen påverkar oss, så behövs varje röst för att uppmärksamma denna viktiga fråga. När vi för 15 år sedan började prata om detta så var det nästan fult att prata om ”baksidan av myntet”. Gjorde man det var man emot digitaliseringen. De sista åren har det tack och lov börjat handla mer om hur och när. 90% av allt som följer i digitaliseringens fotspår är positivt. Vem vill gå till en läkare i framtiden när roboten Watson kommer vara mycket säkrare på att ställa en diagnos?

När min dotter för 10 år sedan sökte på Facebook efter sin gamle klasskompis från grundskolan så hittade hon istället en kille med samma namn från Boden. Idag är de gifta och jag är morfar till deras lilla barn.

Det är fantastiskt att vi kan skapa en framtid för denna jord som vi inte kunnat drömma om tidigare, men det finns en baksida som vi behöver prata om. Nu har en lärare 16 000 klick för att betygsätta en klass, en läkare träffar färre patienter på vårdcentralen och polisen hinner jag färre bovar trots mer resurser, eftersom att alla sitter fast i sina system. Det var inte det som var meningen med digitaliseringen. Den skulle hjälpa inte stjälpa.

Och här tror jag det finns något. Precis som varje nyckeltal eller system som man arbetar med i en organisation är bra, händer något och det blir kontraproduktivt när det blir för mycket. Det som är meningen att effektivisera blir ineffektivt. Precis samma sak i vårt privata liv. Allt vi lägger till och gör är i varje enskilt fall bra, som bikramyoga, bodypump, salsa, eller paddel. Fler aktiviteter för barnen och en egen ”Halvåtta hos mig” med grannarna. Allt är bra och kul men när man inte väljer bort också kommer stressen och risk för dålig återhämtning.

På samma sätt har vi i våra telefoner. Instagram, Facebook, Snappchat och alla andra appar. De flesta är bra och kul i sig. Men när vi till slut fastnar och tittar i våra telefoner över 200 gånger per dag, då påverkar de vårt liv också negativt. Telefonen ropar ständigt till vår aphjärna som då svarar hela tiden med ja, jag vill ha mer!

Vi blir allt mer frånvarande och varken barn eller vi vuxna kan snart vara ensamma med sig själva. Vad händer med en människa som inte kan det?

”Dessa platser och koncept som Oas kommer att växa fram och hjälpa oss att få förståelse kring vikten av tystnad, återhämtning och härvaro.”

Hur tror du tystnaden i Oas påverkar en grupp människor?
Vi behöver återhämtning. Det är centralt för vårt välbefinnande. Att få stänga av helt kan hjälpa på vägen. Skapa närvaro, härvaro och ett lugn vi alla behöver. Både för oss själva och i våra relationer.

Vilken skillnad tror du medveten mobilanvändning kan göra för människors stressnivåer?
En medveten mobilanvändning är detsamma som att själv ta makten över telefonen. Telefonen är inte god eller ond i sig, utan det beror på hur vi använder den. En medveten mobilanvändning kommer skapa mer härvaro i dina relationer. Vi människor älskar när andra är härvarande. Våra bästa kompisar behöver aldrig fråga hur vi mår. De ser och känner det direkt. De är intresserade av oss och de bryr sig. Idag och i framtiden kommer det vara svårare än någonsin att vara härvarande då våra skärmar hela tiden kallar på oss. Min övertygelse är att en framgångsfaktor, oavsett om du är chef, ledare, kollega, vän, förälder eller kärlekspartner, är om du har förmågan att vara härvarande. Det har alltid varit en framgångsfaktor men jag tror att det kommer vara ännu viktigare i en värld som blir allt mer frånvarande.

Vad missar vi ofta när vi pratar om stress?
Jag tror att de flesta av oss känner av när vi blir stressade, men vi omfamnar det inte. Det är kroppens svar på att vi gör något fel. Det är vår bästa kompis som säger till oss: ”Du, tänk efter nu, det här är inte bra.” Vi behöver bli bättre att förstå vår kropp och de signaler den sänder ut till oss.

”Sätt sedan upp gemensamma spelregler var och hur ni är uppkopplade. Hemma kör vi exempelvis ingen telefon i sovrummet (kolla ska du få se vad som händer, magiska grejer!) och sedan har vi börjat med 6-1 metoden. Skärmfritt en dag i veckan. Det blir annat fokus den dagen kan jag lova.”

Vilken roll kommer mobilfria stunder och platser att spela i framtiden?
Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Och det är till stor del positivt. Men vänder vi inte på stenen kommer de stressrelaterade sjukdomarna fortsätta att öka. Om vi inte sätter upp spelregler kommer dagens 200 gånger om dagen att bli mångfalt fler. Dessa platser och koncept som Oas kommer att växa fram och hjälpa oss att få förståelse kring vikten av tystnad, återhämtning och härvaro.

I en ständigt uppkopplad värld – varför tror du konstant tillgänglighet föder en känsla av otillräcklighet hos människor?
Det finns två saker som stressar oss människor mest. Att inte bli klara med något vi håller på med och att inte kunna påverka det vi är inblandade i. Mycket av det som händer på nätet kan vi inte påverka och det blir heller aldrig klart. När du läser detta så kanske din brevbärare fyller på din inkorg med några brev och något som du behöver agera på. Många har konstant dåligt samvete för att inte hunnit svara på ett mejl. Det skapar stress.

Varför tror du att vi människor fortsätter föda monstret aka. den samhällskultur vi har skapat som går ut på att alltid vara uppkopplade och nåbara?
Vi har får låg kunskap om vår hjärna och kropp. Om vi hade kunskap om vad forskarna idag vet exempelvis om barns hjärnor så skulle inte föräldrar tillåta fri tillgång till skärmar. Eftersom detta är så nytt har vi inte skapat spelregler för hur vi ska hantera det. Hjärnan söker efter nya dopaminkickar hela tiden och den vill bara ha mer och mer. Det får vi bland annat genom gillamarkeringar på Facebook eller av olika scores på Snapchat. Därför behöver vi, för att kunna vara effektiva på våra arbetsplatser, skapa spelregler kring den digitala kommunikationen. Vi behöver skapa spelregler därhemma för att kunna skapa härvaro med våra nära och kära. Vi behöver skapa tydliga spelregler för våra barn, även på detta område, för att de ska kunna utvecklas till sociala varelser.

Vad tänker du när du hör: ”Någon som säger att de lider av tidsbrist har bara en dåligt uppdaterad prioriteringslista och står inte för att hen hellre surfar på mobilen än bygger Lego med sina barn”?
Jag tänker att vi är flockdjur och gör som alla andra gör. Det är inte så enkelt att ”bara bestämma sig” för att inte titta. Vore det så enkelt behövde vi inga viktcoacher eller 12-stegs program, om det bara var att bestämma sig. Alla bygger förstås hellre Lego med sina barn. Men för att kunna göra det behöver vi spelregler därhemma som möjliggör detta.

Hur tar man samtalet med sin partner som man tycker surfar alldeles för mycket (men som inte tycker det själv)?
Som all annan kommunikation. Var tydlig och linda inte in det. Säg som det är. ”Min upplevelse är så här.” Sedan kan ni bestämma er för att mäta antal gånger ni kollar på mobilen, hur många timmar om dagen. Sätt sedan upp gemensamma spelregler var och hur ni är uppkopplade. Hemma kör vi exempelvis ingen telefon i sovrummet (kolla ska du få se vad som händer, magiska grejer!) och sedan har vi börjat med 6-1 metoden. Skärmfritt en dag i veckan. Det blir annat fokus den dagen kan jag lova.

Hur kan en (på riktigt) ta det samtalet med sig själv?
Genom att besvara frågan ”Hur vill jag leva mitt liv och vad vill jag inte ångra när jag dör”. Jag tror att får kommer att ångra att de inte lade ut fler bilder på Insta eller hade för få vänner på Facebook…

Namn: Micke Darmell
Titel: Föreläsare och författare
Stad: Malmö
Hemsida: www.gr8meetings.se
Aktuell med: Släpper boken Uppkopplad eller Avkopplad globalt denna månad.
Bästa varva-ner-tips: Jag och min sambo stänger av helt när vi gör saker. När vi går på restaurang, spelar boule eller ligger på stranden. Det blir helt annan närvaro då. Och i slutändan mer kärleksfull tillvaro.
Detta älskar jag med mobiltelefoner: All hjälp i vardagen jag får.
Detta hatar jag med mobiltelefoner: Svårt att hata en död tingest. Däremot ogillar jag skarpt allt slösurfande jag gör med den som leder till mindre tid för sådant som skapar värde i mitt liv.
Detta företag tycker jag skulle behöva en tyst Oas: Jag vill vända på det, vilket företag eller organisation eller individ skulle inte behöva en tyst Oas? Jag kan inte komma på någon i alla fall.

När du missar dotterns bandymål för att du Facebookar

INTERVJU: Möjliggöraren Charlotta Rydholm har förändringsmodeller som sin specialitet. Här och nu delar hon sina tankar hur man kan börja med förändring i sitt liv. Varför det är så svårt att slita sig från den digitala världen och hur påverkar det oss när vi går miste om det som pågår runt omkring oss?

Varför tror du att Oas behövs i dagens samhälle?
Därför vi mår bra av ombyte, av att skakas om, av att behöva förändras. Så, om du är van vid oändliga intryck är Oas en ypperlig chans för dig att våga utmana invanda beteenden och mönster du inte ens visste att du hade.

Hur tror du tystnaden i Oas påverkar en grupp människor?
Att just få dela på en tystnad tror jag är en av Oas styrkor. Vi är tysta. Tillsammans. Vi bygger en tystnad. Tillsammans. Vi skapar ett lugn med hjälp av allas viljor. Tänk att få sitta och använda andra kroppsliga möjligheter till närvaro och kontakt än de beprövade.

”De har världens möjlighet – rakt framför dem – att kunna koppla av, bli belönade och känna att livet pågår. Här. Barn som springer runt, blir glada, tittar mot läktaren, hejar på varandra, glädjeskutt, tårar och skratt.”

Vilken skillnad tror du medveten mobilanvändning kan göra för människors stressnivåer?
Jag tror vi ska prata om vår vilja och medvetande att vara beroende av någon snarare än mobilen. För hade det inte varit den hade det varit något annat. Men OK. Vi kör på mobiler.

Den senaste veckan har jag varit på tre innebandymatcher med mina barn. På läktaren finns föräldrar. Och deras mobiler. Och det går att se att vissa använder dem som förströelse/lugnande. Fast ändå ser de inte nöjda ut. Stressen över att den snabba belöningen redan är över samt att de missat sin dotters fina passning… arrghhh. Andra använder mobilen som ett sätt att se allt det som de missar; ett obesvarat mail, ett missat telefonsamtal, ett evenemang på en annan plats. Och känner därmed att livet suger. När de hade kunnat vända blicken mot spelplanen och få en långvarig oxytocindos när de ser dottern springa runt och jaga en vit boll med hål i.

De har världens möjlighet – rakt framför dem – att kunna koppla av, bli belönade och känna att livet pågår. Här. Barn som springer runt, blir glada, tittar mot läktaren, hejar på varandra, glädjeskutt, tårar och skratt.

Så. Hade de kunnat bli medvetna om när och hur en mobil kan användas på bästa sätt hade säkert stressnivån minskat. Oas kan vara en självklar del i detta mål.

Vad missar vi ofta när vi pratar om stress?
Rädslan att inte räcka till. Ofullständighet. Bristen på närvaro.

Vilken roll kommer mobilfria stunder och platser att spela i framtiden?
En stor roll. För jag tror att mobilfria platser som Oas kommer att kunna generera en ny vana. Vanan att vara närvarande (vid tex dotterns innebandymatch) och vad som händer med kroppen när du tar ditt aktiva val att vara i tystnad, att vara utan en direktlänk till omvärlden. När det bara handlar om att finnas. Att sitta. Att andas. Även om det bara är för några minuter.

Hur skulle en modell för hur vi kan få en sundare relation till vår stress se ut?
Det aktiva valet. Att istället för att ta en tugga här, en bit där, ständigt vara på väg, ha ett eget spänningsfält att ta hänsyn till. Vad har du bestämt att du vill göra? Vem vill du vara? Då undviker du en helt del situationer och beslut som lätt triggar stress.

Vad innebär förändring för dig?
Att ta ett aktivt val att börja med någonting nytt. Att våga prova.

Vilken är den största myten kring förändring?
Att du behöver förändras för att du, platsen eller vad det nu är som ska förändras, inte är bra nog. Förändring är inte detsamma som förbättring. Förändring handlar om förståelsen att allt ändras. Och att det kan finnas en poäng i att vilja se vad som händer när du bara vågar börja.

Det okända i förändring kan skrämma ibland, hur kan man närma sig förändring ändå?
Gör något enkelt för att få kläm på förändring. Om det känns obehagligt att ta bort kalender- eller mailappen på mobilen… gör någonting annat. Gå på andra sidan av vägen på väg till busshållplatsen. Köp fem tidningar du aldrig trodde du skulle köpa. Se vad de innehåller. De har ju läsare, så det finns andra som faktiskt köper dessa tidningar.


Namn: Charlotta Rydholm
Titel: Enabler/Möjliggörare
Stad: Vaxholm
Hemsida: http://www.tobegin.se
Aktuell med: En idé om fördomsfri rekrytering, en bok om facilitering, föreläsningar om att förändra och ett häfte om att våga börja med mera.
Bästa varva-ner-tips: Sitta ner, titta fram, titta åt sidan, ta in, blunda, stora andetag. Repetera.
Detta älskar jag med mobiltelefoner: Närheten till information och kommunikation.
Detta hatar jag med mobiltelefoner: Dess förmåga att leka med mitt belöningssystem.
Vill tipsa om: Livet. Det som pågår nu – innan det försvinner.
Detta företag tycker jag skulle behöva en tyst Oas: Det företag som vill se hur en förändring kan påverka.


Tristess: vem fan orkar bry sig?

INTERVJU: Björn Natthiko Lindeblad är talaren, meditationsläraren och poddaren som inte räds att möta tristessen. Han menar att tristess kommer inifrån och inte från bristen av stimulans. Vad kan vi lära oss av tristessen? Och vad har den med digital stress att göra? Är det så enkelt att vi är rädda för att ha tråkigt?

Varför tror du att Oas behövs i dagens samhälle?
Det är nog få som inte håller med om att de flesta är överstimulerade. Vi har blivit sämre på att vänta. Det är få som sitter och bara är. En viss del av vår värdighet går förlorad när vi inte kan väntandets konst längre. Saker går förlorade när vi hela tiden utsätts för yttre stimuli. Vårt inre behöver vila sig från nya idéer och intryck. De går att åka på en retreat eller resa men det är ganska tidskrävande. Projektartade. Man ska ta ledigt från sitt jobb eller så känner man att man inte har tid att ta ledigt en hel helg. Jag har sett att människor behöver enklare lösningar.

Hur tror du tystnaden i Oas påverkar en grupp människor?
Jag skulle säga att den första reaktionen att vara bland andra i tystnad när du inte är på väg någonstans är att det känns ovant och kan upplevas som obekvämt. ”Vad är det som gäller här? Vad ska jag göra här? Vad är creddigt? Hur gör man?” Att vänja sig att vara tysta tillsammans är den första obekväma processen. När jag leder meditationshelger kan det på fredagskvällen när alla möts, bli en ängslig tystnad. På söndagen är stämningen en helt annan. ”Här behöver jag inte prestera. Här behöver jag inte säga eller vara någonting. De vanliga sätten jag visar mig för världen tycks inte gälla längre.” Tystnaden är avslappnad och bekväm och det finns någonting vackert jämlikt inslag i detta. Det blir inte någon hierarki. Vacker och ovanligt.

””Att vara uttråkad är alltid ett tecken på att inte vara närvarande. För är vi närvarande så räcker ögonblicket.” Det finns en hunger i tristess att inte vilja göra någonting man gör eller att vilja göra någonting man inte kan göra. Man nöjer sig inte med det som är.”

Vilken skillnad tror du medveten mobilanvändning kan göra för människors stressnivåer?
Om man, varje gång en lyfter sin telefon, frågar sig ”Gör jag detta för att jag är obekväm med att det inte händer någonting eller för att jag har ett intresse för att kolla?” så det är en form av medvetenhet. Att man kollar av sin intention.

Vad missar vi ofta när vi pratar om stress?
Det är så olika beroende på sammanhang. Om man titta på utmattning och utbrändhet kan man ju bli trött av att inte göra någonting. Ekonomisk stress är ett annat. Unga pratar om det men sedan när människor blir vuxna blir det ett ”fulämne”.

Vilken roll kommer mobilfria stunder och platser att spela i framtiden?
Jag tror att vi just nu är i en period där vi alltmer förstår och ser skadorna av intensivt mobilanvändande och digital närvaro. Detta tycks vara en våg och en trend som började med mobildagis och nya möteskulturer. Fler familjer har regler hemma där de inte har telefonerna framme vid matbordet eller inne i sovrummet. Många familjer stänger även av routern på kvällen och sätter på den igen nästa morgon. Man underskattar även faran att stirra på det vita starka ljuset innan läggdags då det påverkar sovandet negativt.

På vilket sätt tror du att dagens sociala medier och tristess hänger ihop?
På en middag jag var på nyligen pratade flera av oss om att vi tycker om papperstidning och vi märker att när vi konsumerar nyheter på nätet går vi bara till rubriker som intresserar oss direkt. När jag sitter med tidningen läser jag artiklar som jag inte hade klickat på. Mitt medvetandetillstånd är mer rastlös på internet. Sociala medier måste vara så förbannat underhållande hela tiden och vi får mindre tillgång till den mer eftertänksamma sidan hos oss själva. Den sidan kommer fram när vi tar del av en text som går djupare, är i naturen eller läser en bok som kräver eftertanke och filosofi. På nätet söker man drama. Det är en ytlig del av vår uppmärksamhet.

Hur går dina tankar när du hör påståendet: ”Ökad stimulans från sociala medier, mail och telefoner har fått oss att tro att vi är uttråkade i avsaknaden av dem.”?
Det håller jag verkligen med om. Ju mer du höjer volymen – ju högre behöver du ha den. Fjärde året jag var munk bodde jag i Bangkok. Där jag bodde tidigare fanns det böcker och tidningar på engelska. Jag var sanslöst understimulerad i Bangkok för där fanns inte någonting av detta. Tills den dagen jag hittade en bortglömd bok. Jag läste ut denna välskrivna roman på två dagar. Idag har jag svårt för böcker som går långsamt och romanen som var vansinnigt underhållande då kan idag knappt håll min uppmärksamhet. Jag tror det var Remains of the day

Varför är vi rädda för att ”ha tråkigt”?
Därför när det inte händer någonting möter vi oss själva och det är läskigt. För de flesta och för det mesta är det lite läskigt att möta sig själv. När jag inte formulerar mig hela tiden – vem är jag då? Om jag inte identifierar mig med så mycket med mina åsikter, mitt utseende eller min framgång så blir jag osäkrare. Vem är jag? Var ska jag rikta min uppmärksamhet?

På Wikipedia står det ”Tråkighet beror ju på förlusten av mening och känslan uppstår när vi inte kan göra det vi vill eller när man måste göra något man inte vill.” Varför tror du att människor tror att det som de vill är det bästa för oss? T.ex. att ha framme sin telefon hela tiden.
Det beror på att vi inte alltid vet vårt eget bästa. Vi dricker, röker, bråkar, äter dålig mat. Läkare som röker är ett utmärkt exempel. Under mitten av 90-talet då jag var munk fick jag höra: ”Att vara uttråkad är alltid ett tecken på att inte vara närvarande. För är vi närvarande så räcker ögonblicket.” Det finns en hunger i tristess att inte vilja göra någonting man gör eller att vilja göra någonting man inte kan göra. Man nöjer sig inte med det som är. Just nu sitter jag och är nöjd – dricker kaffe och tittar ut genom fönstret. Då lutar jag mig inte in i någonting annat jag vill eller inte vill göra.

Jag arbetade som hamnarbetare som ung och stod och lastade banankartonger i flera immar med korta pauser. Det är lätt att bli uttråkad i sådana situationer. Som munk var det mycket repetitiva uppgifter. I templet i Bangkok ägnade vi tre timmar per dag åt att städa golv och putsade fönster eftersom det låg bredvid vägen och blev smutsigt hela tiden. Det är gött att vila i nuet och göra en sak i taget. Känna sin kropp, värmen mot huden och glädjas åt det jag har gjort. Tristess kommer inifrån – inte från bristen av stimulans.

Förnöjsamhet är det mest underskattade tillstånd just nu. Att vara nöjd. På 60-talet när kapitalismen kom till Thailand fanns det en stor del av samhället som sa att Buddhismen inte var bra för kapitalismen. Buddhism uppmuntrar och hyllar förnöjsamhet och då snurrar inte kapitalismens hjul eftersom Buddhismen går åt motsatt håll.

Hur tror du tidsfördriv så som telefoner påverkar reflektionen hos människor?
Det finns något talesätt som lyder ungefär såhär: ”De små bäckarna är högljudda men de stora floderna flyter tyst”. De stora idéerna kräver en djupare och långsammare uppmärksamhet där man kan vila i osäkerhet. Vi kan låta en klokare och mer förankrad del av oss komma till tals. Jag vet inte hur gymnasieungdomar har det idag men när jag var yngre hade vi långsamma reflektiva samtal om livet. Ibland får jag känslan att vi har mindre utrymme för det idag. Om man titta på Buddhismen igen har den tre ben: etik, meditation och visdom. De hänger ihop. Om man lever ett rakryggat liv som inte lämnar så mycket skuggor är det lättare att meditera. Mediterar du vänjer du dig vid någonting mera rofyllt och när det infunnit sig får du tillgång till någonting lugnt inombords och då kommer en vardagsvisdom.

Lyssna på det senaste poddavsnittet om tristess på Acast här »


Namn: Björn Natthiko Lindeblad
Titel: Talare, meditationslärare, poddare och medmänniska
Stad: Åsa utanför Göteborg
Hemsida: https://natthiko.se/
Aktuell med: Podden Björn&Navid, SVT Nobelstudion 5 december (20.00-21.00) och öppet föredrag i Södertälje den 25 januari.

Bästa varva-ner-tips: Sitt still och ostört i fem minuter varje morgon. Släpp taget om det som har hänt och vad som kanske kommer hända och lägg märke till hur det känns att andas för dig.
Detta älskar jag med mobiltelefoner: Att jag kan köra igenom en bananplantage på semestern och prata med min podd-kompis Navid om hur alienerad man kan känna sig på en flygplats – utan att jag behöver släppa ratten med någon hand.
Detta hatar jag med mobiltelefoner: Att de flesta tar upp mobilen och svarar när man samtalar. De tar oss längre ifrån varandra i många situationer.
Vill tipsa om: Finns 300 guidade meditationer och föredrag som jag gjort gratis på Soundcloud (lyssna här »)
Detta företag tycker jag skulle behöva en tyst Oas: Aftonbladet.

”Facebook utnyttjar en sårbarhet i mänsklig psykologi.”

Napster-grundaren och den tidigare Facebookchefen Sean Parker har nyligen uttalat sig om sin syn på effekten av sociala medier (läs: Facebook). Vad kan vi lära oss av hans uttalande och vad bör vi ta med en nypa salt?

Sean Parker, före detta högst uppsatt chef på Facebook, uttalade sig nyss om sina farhågor när det kommer till vilka effekter Facebook har på den mänskliga hjärnan. Han uttalade sig på nyhetssajten Axios att tanken med Facebook var att skapa en tjänst som ‘konsumerar så mycket av din tid och uppmärksamhet som möjligt’.

Föder du din känsla av ensamhet eller gemensamhet i sociala medier? Tror du att du är social när du i själva verket känner dig mer ensam än du någonsin gjort? Har du ifrågasatt dina vanor på sociala medier på sistone?

Ovetandes om Parkers uttalande publicerade vi precis en intervju här på Oas hemsida med Filosofie doktorn, poddaren och föreläsaren Per Johansson med rubriken ”Facebook tjänar pengar på att du känner dig ensam” där Per bland annat lägger fram sitt resonemang kring likheterna mellan socker och sociala medier:

”Anledningen till att vi gillar socker så mycket är för att, under större delen av mänsklighetens historia, har socker inneburit snabb energi och det har varit en bristvara. (…) Det finns inte en inbyggd spärr mot detta eftersom det inte har funnits någon biologisk anledning att utveckla ett stopp eftersom risken att föräta sig på socker har varit nästintill obefintlig under större delen av mänsklighetens historia. Vissa menar att det, när det kommer till sociala medier, fungerar lite på samma sätt. Behovet av sociala kontakter och social tillhörighet är en ren instinkt och eftersom det är så djupt rotat i arvsmassan har vi inget försvar mot förstärkningar av det. (… …)

Men både törsten och längtan är någonting som i synnerhet sociala medier, lever av. Det är ju en affärsidé att väcka den törsten och längtan och förstärka den hela tiden. Facebook lever på detta bokstavligen. Precis som det går att tjäna pengar på folks sockerbehov går det att tjäna pengar på folks sociala behov.”Per Johansson

Såg för övrigt ett klipp på Linkedin av Joakim Jardenberg där han kommenterar just detta som Sean Parker uttalat sig om. Han poängterar att detta är ett underlag för en diskussion men inte ingen absolut sanning.

Jag håller verkligen med om detta. Detta är en bra väg in för att börja diskutera vilka krafter sociala medier, så som Facebook, bär med sig. Det är otroligt viktigt. Det är viktigt inte enbart för att det är ”bra” att vara medveten om hur ens användande av sociala medier ser ut och vad det grundar sig i utan även hur de påverkar ens liv och de liv man har runt sig; ens barn, vänner och beslut man fattar i livet. Föder du din känsla av ensamhet eller gemensamhet i sociala medier? Tror du att du är social när du i själva verket känner dig mer ensam än du någonsin gjort? Har du ifrågasatt dina vanor på sociala medier på sistone?

Själv älskar jag teknik men det är vårt naiva förhållningssätt till den som jag ställer mig skeptisk till. Det är precis som Marina Abramović säger i sitt TedTalk An Art Made of Trust, Vulnerability and Connection (10:22 in i klippet) ”Det är inget fel på tekniken i sig. Det är vårt sätt att relatera/interagera med den som är fel.”

Och visst är det så att allt som vi människor tar oss för, går in i hundraprocentigt, förlorar oss i och blir besatta av i blind naivitet helt klart kan vara skadlig för oss. Om vi inte ifrågasätter vår egen intention, eller Facebooks intention, kan nyheter som dessa verka chockerande. Men i själva verket är detta fullt logiskt i mina ögon. Vår längtan efter att tillhöra är djupt biologisk och människor tjänar pengar på den längtan. Precis som människor tjänar pengar på din längtan att bli åtrådd, älskad och omtyckt. Facebook och våra mobiler är vår tids snuttefiltar. De symboliserar vår längtan efter att tillhöra. Eller som Per så klokt sagt: ”Tillhörighet handlar om att känna att man är en del av ett socialt sammanhang. Känna sig behövd, efterfrågad eller populär. Det är tillhörighet och en del av den sociala instinkten och som mobilen förstärker.”

Vad tänker du när du läser detta?

Läs vidare:

Sean Parker: “Vi byggde Facebook för att utnyttja dig” »

Ex-Facebook president Sean Parker: site made to exploit human ‘vulnerability’ »

Sean Parker unloads on Facebook ”exploiting” human psychology »

Foto: Jordan Strauss/Invision/AP

/ Victoria

Kommunikativ kris: vi håller på att förlora vår sociala kompetens

Precis nu i skrivande stund befinner jag mig på ett café i centrala Malmö. Det är eftermiddag i november och löven signar sakta ner utanför fönstret och det börjar mörkna så smått. En perfekt stund för kvalitetstid kring en varm kopp kaffe och varma bullar. Kring bordet bredvid mitt sitter ett sällskap på två vuxna och två barn. Jag gissar att det är mor- eller farföräldrar med sina två barnbarn; två pojkar i åttaårsåldern. Det jag lägger märke till först är att det ligger tre mobiler på bordet varav två av dem används. Pojkarna stödjer sina huvuden i handflatorna och scrollar planlöst på varsin lysande skärm. De orkar inte ens hålla i telefonerna. De bara ligger där på bordet mellan orörda bullar och rykande koppar. På den tredje telefonen vilar kvinnans hand tungt. Den är inte påslagen. Hon ska inte plocka upp den. Hon håller bara sin hand på den. Som om du skulle hålla din hand över din partners lår eller lägga en tröstande hand på ett barns axel. Så vilar hennes hand över telefonens skinnklädda skal. Det ser nästan ut som att hon är rädd för att den ska springa iväg. Jag stirrar på scenen bredvid mig och vaknar till ur mina tankar först när baristan fräser ut het ånga ur kaffemaskinen bakom min rygg. Jag hoppar till och blir självmedveten och slutar stirra.

”Vi tittar i telefonen 200 gånger om dagen, 45 sekunder varje gång. Det är 2 timmar och 15 minuter varje dag. 16 timmar i veckan: vi tittar i telefonen i två hela arbetsdagar varje vecka. Det är betydligt mer tid än man tillbringar med sin partner eller sina barn.” – Henrik Fexeus

Jag vet ingenting om dessa personer som sitter bredvid mig. Jag vet inte vilken dag de har bakom sig.Jag vet inte vilken vecka de har framför sig eller hur deras familjesituation ser ut. Jag kan aldrig döma dem som individer för deras mobilvanor men däremot kan jag reagera på det fenomen deras beteende symboliserar just där och då. Det fick mig att bli så illa berörd. Det enda jag ser är tre personer som försöker fika tillsammans men som till synes har glömt hur man gör. Ingen säger ett ord förutom mannen som gör några tappra försök att mumla ut några knappt hörbara fraser. Kvinnan hummar tillbaka och pojkarna tittar inte ens upp från skärmarna när de får en fråga. Det slutar med att pojkarna reser sig upp, tar med sina telefoner och säger ”vi går ut och sätter oss så länge” och lämnar bordet utan att se upp på kvinnan och mannen.

Henrik Fexeus, författare och expert på kroppsspråk var med i TV4 Nyhetsmorgon förra veckan och pratade om att vi människor, i takt med att vår digitala kommunikation ökar, får en minskad förmåga att förstå varandra i verkliga möten. Han  berättar att människan håller på att förlora sin sociala kompetens.

Jag anar vad du tänker och svaret är nej, jag kan inte skylla allt på ”den ständiga uppkopplingen” när det kommer till barns mobilvanor. Just när det kommer till barn är detta uppenbart en fråga om huruvida de vuxna tar sitt ansvar och sätter gränser när det kommer till skärmtid. Men när vi vuxna är så fast i skärmberoendet och inte är kapabla att sätta gränser för oss själva – hur ska vi då kunna göra det för våra barn? Med grova penseldrag är det som att be en riktigt full person avgöra om hens vän är tillräckligt nykter för att köra hem. Precis. Ingen lyckad ekvation.

Så när vuxnas sociala kompetens krymper, moget gränssättande är frånvarande och konflikträdslan styr – vem hjälper då nästa generation att sätta gränser för skärmanvändande? Hur kan vi hjälpa oss själva redan idag?

Hur kan vi tillsammans se till att vår sociala kompetens inte går förlorad?

Se hela klippet här »

TV4

Kliv ur din illusion av verkligheten med hjälp av hjärnträning

INTERVJU: Hjärntränaren och Mindful Bizness grundaren Charlotte Hult är en kvinna med skärpta sinnen. I en uppkopplad värld med digital stimuli dygnet runt hjälper hon individer att träna sina hjärnor med mindfulness som plattform. Vilka fördomar finns om mindfulness och står de i vägen för att du ska kunna träna upp ditt lugn?

Varför tror du att Oas behövs i dagens samhälle?
Psykisk ohälsa har blivit ett samhällsproblem. Pengarna för sjukskrivningar är slut hos Försäkringskassan. Depressionerna peakar vid 13-18 års ålder. Oas skulle fungera som en mänsklig laddningsstation för återhämtning. Vi tankar våra bilar. Vi laddar våra telefoner. En tyst Oas där vi kan tanka kraft är precis vad vårt samhälle behöver.

Hur tror du tystnaden i Oas påverkar en grupp människor?
Att vara i tystnad i grupp kan väcka en massa känslor hos människor. Många blir obekväma eftersom det är ett så invant socialt beteende att bekräfta varandra och vara till lags. En plats där det är regel att vara i tystnad förändrar ramarna. Lite som i en kyrka eller på ett bibliotek där vi automatiskt respekterar varandras andrum. Jag tror att tystnaden i Oas kommer att ge människor en varm välbekant känsla av att komma hem. Jag tror också att människor kommer att återupptäcka sina sinnen som mer skärpta och komma i kontakt med den sanna ordlösa kommunikationen.

Vilken skillnad tror du medveten mobilanvändning kan göra för människors stressnivåer?
Stor skillnad. Det är enkelt, vem bestämmer när du tar upp din telefon? Är det du själv som väljer eller är det automatiserat genom en signal, reflex eller vana? Inte undra på att stressrelaterade sjukdomar skjuter i höjden när vi reagerar på yttre omständigheter framför våra inre behov. Det blir som att gå från ett fångenskap av beroende till frihet att välja själv. Det går att träna upp!

”Varje gång vi tar på skärmen får vi belöning av signalsubstansen dopamin som verkar centralstimulerande. Vi behöver vara vakna och se över balansen mellan mänsklig beröring och digital beröring om vi vill behålla vår makt över vart vår uppmärksamhet går. Signalsubstansen dopamin har en viktig funktion för att reglera vår motorik, vakenhet, glädje, entusiasm, uppmärksamhet och motivation. Missbruk leder till en obalans som i sin tur kan leda till psykisk ohälsa. Digital konsumtion. Alkohol konsumtion. Shopping konsumtion. Vad som gör konsumtionen positiv eller negativ för oss styrs av förmågan att leda oss själva.”

Vad missar vi ofta när vi pratar om stress?
Stress är designat för handlingskraft. Tänk själv, hur upplever du din kropp i stressiga situationer? Kanske att pulsen går upp, att din kropp blir varm och förbereder sig på att kanalisera all kraft från adrenalinet på ett visst ändamål? Har du balans mellan aktivitet och återhämtning är stressen positiv. Till skillnad från teknikens ständiga uppdateringar av mjukvaran designades vår hjärna för typ 40 000 år sedan när vi på savannen använde kroppen för att jaga eller fly från vår motståndare i syfte att överleva. Vår hjärna fungerar likadant idag och behöver en uppdatering som matchar dagens samhälle.

Vilken roll kommer mobilfria stunder och platser att spela i framtiden?
Med den neuroforskning vi har tillgång till idag kommer mobilfria zoner att vara lika självklara som bensinmackar har varit för bilar. Nu går vi över till mer och mer eldrivna bilar vilket också blir mer hållbart. Och vi är energi-drivna människor, som lär oss hur vi kan hålla hela vägen, utan att brännas ut fysiskt, psykiskt eller känslomässigt.

Många avfärdar mindfulness som ”flummigt’” – hur förklarar du för dem vad mindfulness är?
Mindfulness är ett tillstånd, ett förhållningssätt och en metod som syftar till mognad och utveckling. Jag tror att många har hört talas om mindfulness i ett sammanhang de inte kan relatera till och därför betingat mindfulness som flummigt. Se det som att du öppnar upp och förstår dina drömmar och hur allting hänger ihop från micro till macro, från abstrakt till mästerverk. Det kan upplevas som ett uppvaknande, vilket i sin tur är en process där pusselbitar faller på plats och såklart kan en persons pusselbit verka flummig för en annan som har ett helt annat pussel. Se det som en process från att vara i en illusion av verkligheten till att uppleva verkligheten som den är. Mindful betyder uppmärksam d.v.s. att dina sinnen är skärpta.

Hur kan mindfulness på arbetsplatsen leda till mer fokus, mer kreativitet och högre motivation?
Tidspress behöver fokus och lösningar behöver kreativitet. Träning i mindfulness bidrar till att skickligt hantera båda när det brinner i knutarna. En förmåga som är värdefull både på arbetsplatsen och privat. Genom bättre självledarskap har du också en nära kontakt med dina inre drivkrafter och har förmågan att motivera och reglera ditt tillstånd efter behov.

Vad har närvaro med lugn att göra?
Jag ser det som en bro mellan närvaro och lugn. När det pågår känslostormar och tankebrus utmanas kontakten och kan upplevas mer som en gungig hängbro med dimma. Träning i mindfulness stärker kontakten och förmågan att kunna stå kvar i stormens öga. Du vet, där allt är så stilla att sinnena registrerar allt trots att det stormar runtom. Du känner pulsen, du noterar vad som pågår och du står kvar lugn. Det är en förmåga som går att träna upp!

Vilket är det största missförståndet när det kommer till mindfulness?
Missförstånd jag har stött på är att mindfulness handlar om att tankar och känslor ska tryckas undan. Inte alls! Varje gång du gör en medveten förflyttning av din uppmärksamhet från en tanke eller känsla till nuet, tränas uppmärksamhetsmuskeln i hjärnan upp. Det skapar en distans till känslor och tankar vilket är en framgångsnyckel för att komma fram till lösningar. Skillnaden blir att vara chef över din uppmärksamhet, tid och energi.

Vårt samhälle bygger på effektivitet – hur kan närvaron och lugnet etablera en plats där?
Närvaron och lugnet kan etablera en plats i samhället genom att närvaroträning tas in som en naturlig del i företagskulturer, på skolor och i vård och omsorg. Tänk dig att varje arbetsplats har ett rum med ett mobil- och datordagis utanför där snuttetrasorna kan läggas på laddning, medan du själv går in i ett rum som andas avkoppling och erbjuder mental träning för att stärka dina inre resurser som fokus, kreativitet och motivation. Det är förstås en förändringsprocess att skapa en ny hållbar företagskultur och det är där OAS, Mindful Workdays eller någon av våra branschkollegor kommer in i bilden! Många organisationer kan behöva hjälp med implementeringen för att bygga en hållbar företagskultur. Närvaron och lugnet i människor är själva navet för att relationer, organisationer och samhällen ska fungera hållbart.


Namn: Charlotte Hult
Titel: Hjärntränare och entreprenör
Stad: Lidingö, Stockholm
Hemsida: www.mindfulbizness.com
Aktuell med: Tre saker. Jag stödjer Initiativet Dream, skapar hållbara företagskulturer genom konceptet Mindful Workdays och driver Instagramkontot mindfulbizness.
Bästa varva-ner-tips: Höj blicken, ta ett djupt andetag och bli medveten om ljud, skönhet och hur din kropp upplevs just nu. Det skapar en direktkontakt med dig själv i nuet och distans till de tankar och känslor som pågår.
Detta älskar jag med mobiltelefoner: Smartphones är ett fantastiskt verktyg med flera funktioner kopplade till en enda produkt. Jag gillar funktioner och appar som förenklar kommunikation, produktivitet, organisation och mäter vår hälsa. Så det blir mer tid över till att leva.
Detta hatar jag med mobiltelefoner: Att barn och vuxna skapar skadliga beroendemönster i hjärnan genom omedveten användning av smartphones för att vi inte ännu förstår bättre. Vi utsätts för ett enormt informationsflöde av det digitala bruset i vårt samhälle och det ställer krav på självledarskap och ansvarstagande.
Vill tipsa om: Om du är nyfiken på meditation men ännu inte har fått in en rutin, rekommenderar jag meditationsappen Headspace.
Detta företag tycker jag skulle behöva en tyst Oas: Alla företag skulle behöva en tyst oas. En urladdad medarbetare gör lika mycket nytta som en urladdad telefon.


Skärmtiden skadar tryggheten i våra relationer

INTERVJU: Kulturbyggaren Angelica ”albert” Albertsson förstår vikten av trygga relationer. Hon menar att tydliga ramar skapar denna trygghet hos både barn och vuxna när det kommer till skärmtid. Här berättar hon mer om vad som händer med denna trygghet när vi är ständigt uppkopplade och förväntas vara snabba, positiva och lösningsorienterade. Och hur vi hittar tillbaka till den igen.

Varför tror du att Oas behövs i dagens samhälle?
Den bidrar till läkning på cellnivå. Den får oss att stilla oss så att vi får möjlighet att komma åt vad det är vi behöver och vill på ett inre djupare plan. Om det finns yttre stabila ramar omkring oss, så tror jag att vi har större förmåga att släppa taget/kontrollen och bjuda in andra tankar och känslor att ta plats.

Hur tror du tystnaden i Oas påverkar en grupp människor?
Jag upplever att det uppstår ett kraftfullare energifält om det är flera människor som är med och bidrar än om det bara är jag ensam. Vi kan få draghjälp och påfyllnad genom andras närvaro.

Vilken skillnad tror du medveten mobilanvändning kan göra för människors stressnivåer?
Förhoppningsvis så tar den bort den undermedvetna surftiden som de flesta människor ägnar sig åt varje dag. Många människor sitter helt omedvetet och scrollar på sin mobil under middagen, på mötet, på promenaden mm. vilket skapar ett tillstånd av distraktion, irritation, rastlöshet och stress i knopp och kropp.

Vad missar vi ofta när vi pratar om stress?
Att definiera hur stress kan gestalta sig hos olika människor. I stället för att bara ”prata” om stress skulle vi behöva visa på olika resultat av hur ett stressat beteende tar sig uttryck. När vi är stressade så har vi inte samma förmåga att tänka lugnt, logiskt och processtyrt och då är det ingen idé att ”prata, prata, prata” med en stressad person. Vi behöver skapa utrymme och zooma ut bilden för att det ska ge mening.

Vilken roll kommer mobilfria stunder och platser att spela i framtiden?
Avgörande tror jag. Vi behöver stänga av yttervärldens förväntningar, magnetiska energifält och tillgängligheten för att skapa en inre och starkare dialog med oss själva.  Viktigt med balans mellan inre och yttre dialog och påverkan för att kunna utföra det vi är ämnade att utföra. Möjligheten att återhämta oss.

Du utvecklar företagskulturer genom bland annat trygga relationer – vad menar du med det?
Jag är övertygad om att ju mer jag vet om mig själv, känner till om mina svagheter och styrkor, är nyfiket intresserad av varifrån mina tankar, känslor och beteenden kommer ifrån, desto tryggare blir jag som person. Därför börjar jag alltid på individnivå när ett kulturbygge ska genomföras. Om inte personerna som arbetar på ett företag känner till eller vet vad betydelsen av företagets vision, mission och kärnvärden är kommer det företaget aldrig att lyckas med att leva upp till vad de skrivit på sin hemsida eller vad de lovar utåt åt sina kunder, köpare, partners och medarbetare. Det blir bara floskler och tomt prat.

Hur kan trygga relationer skapas när skärmtiden ökar i alla åldrar?
Det är lika viktigt att vi skapar tydliga ramar för barn, ungdomar och vuxna vad det gäller utövande av skärmtid. Skapa spelregler för vad som ska gälla. Då är det enklare att säga till och ge feedback på om man drar över tiden. Att veta vad som gäller bidrar till att skapa trygghet och vi inger respekt när vi visar att vi tar ansvar för att följa upp de spelregler som är överenskomna. Det skapar trygga relationer.

Vilken skillnad gör medvetna och trygga relationer för ett företag?
All skillnad i världen. Medvetenhet och trygghet bidrar till att vi vågar uttrycka våra tankar, åsikter och känslor. Det är grunden till att vi ska våga utmana, opponera och kärleksfullt konfrontera varandra i syfte att komma fram till ett beslut som tjänar det högsta bästa. Förmågan att fatta egna beslut och ha tillit till människor och processer.

Hur påverkar ständig uppkoppling på jobbet våra nära relationer?
Det är förödande. Att ständigt vara uppkopplad och tillgänglig gör att vi är på helspänn mest hela tiden. Vi förväntas vara snabba, positiva och service- och lösningsorienterade. När vi väl kommer hem eller träffar våra vänner är vi helt slut, orkar inte engagera oss i varandra och förmågan att finnas där för varandra finns inte. Förmågan att aktivt lyssna sänks p.g.a.. koncentrations svårigheter och behovet av nära fysiska relationer kan minska p.g.a.. att det kan upplevas som ett prestationskrav.

Vilken rannsakande fråga bör varje företag ställa sig själv varje dag?
Hur bidrar detta till en bättre värld att leva i? Hur påverkar detta till en mer öppen, respektfull och kärleksfull gemenskap?


Namn: Angelica ”albert” Albertsson
Titel: Kulturbyggare
Stad: Stockholm
Hemsida: www.albertproduction.se
Aktuell med: Producerar en bokrelease, rekar för en konferens på Malaga 2018, skapar en process för att bygga en företagskultur för ett relativt nyskapat bolag.

Bästa varva-ner-tips: Gå i skogen, vara nära natur och vatten, pussa på en labrador, lyssna på musik, gå och få någon form av fysisk behandling.
Detta älskar jag med mobiltelefoner: Närheten till att skapa kontakt omedelbart.
Detta hatar jag med mobiltelefoner: Konkurrensen om närvaron.
Vill tipsa om: www.teaterlistan.se
Detta företag tycker jag skulle behöva en tyst Oas: Alla fackförbund, de som ska företräda flertalet av landets anställda.