Sydsvenskan: ”Tyst promenad med stärkta sinnen”

Sydsvenskan: ”Tyst promenad med stärkta sinnen”

Onsdag kväll på Malmöfestivalen och jag ger mig ut på ett ovanligt uppdrag. Jag går en tyst, långsam promenad genom Malmö med företaget Oas. Istället för att fråga andra om deras upplevelser, som jag brukar, får jag vända mig till mina egna.

Text: Sara Wizén
Bild: Hussein El-Alawi

Det är ett år sedan jag flyttade till Malmö. Jag tror aldrig att jag promenerat planlöst, jag har alltid ett mål. Nu hittar jag oftare utan karta än med, men mobilen finns alltid nära till hands ändå, och slukar mycket uppmärksamhet.

Lite information har jag innan jag beger mig till Berghults trädgård. Det står att deltagarna ska få uppleva Malmös stadskärna med stärkta sinnen. Företaget Oas hjälper till ”att hitta ett hållbart förhållningssätt till den digitala och sociala kommunikation och stress som omger oss på fritiden, på stan, på jobbet och genom Internet och media.” Perfekt, tänker jag.

Jag och fotograf Hussein El-Alawi letar förgäves efter en folksamling bredvid kasinot. Vi stöter på några andra som också letar efter den tysta promenaden. De berättar att de sett en sådan förut, ett hundratal personer var det då.

Vi ställer oss på bron och ser fyra personer som går mycket långsamt. Vi rusar dit. Jag går fram till kvinnan som jag misstänker är från Oas, sätter ett finger framför munnen och ”går” med armarna. Hon nickar och vi slår följe.

När vi går längs trottoaren på Stora Nygatan känner jag mig stressad. Vi går så långsamt, som på museum, och folk måste gå om oss. Jag hatar att vara i vägen. Jag tänker att det är tur att vi inte är ett hundratal. Jag tänker att det nog inte är meningen att jag ska bli stressad. Jag tänker att vi inte kommer hinna se så mycket om vi ska gå i den här takten.
På Gustav Adolfs torg myllrar det av folk kring matstånden och borden intill. Några står och grillar kött och majskolvar och musik strömmar ur deras högtalare. Dofterna från de olika köken avlöser varandra.

Vi anpassar oss efter ytan, när det är mycket folk går vi på led, när det finns mer utrymme sprider vi ut oss. Jag letar efter blickar på oss, men med egna mål i sikten verkar festivalbesökarna obrydda. När vi kommer ner mot Lilla torg verkar folk mer nyfikna, de sitter på uteserveringarna och har tid att se sig omkring.

Ungefär femtio minuter tar det att komma tillbaka till Kungsparken. Aldrig har jag gått så kort på så lång tid. Men stressen från promenadstarten har ersatts av ett lugn.

Sinnena fick vakna, och jag har tagit in fler intryck än när jag rusar i vardagen medan jag komponerar ett textmeddelande i mobilen.

FAKTA: Det här är Oas
Ett Malmöbaserat, politiskt och religiöst obundet, företag som bland annat anordnar tysta afterworks. Vill ge människor ett sundare skärmliv för att få oss att må bättre.
Baserar sitt arbete på forskning och statistiska underlag för psykisk och fysisk hälsa.


Vissa svischar förbi på cykel medan andra långsamt sätter en fot framför den andra. Fem är vi när vi börjar gå, men fyra är vi som kommer tillbaka till Kungsparken.

Jag får trots allt lyssna till de andra deltagarnas erfarenheter när promenaden avslutats. ”När sinnet är ockuperat tror jag att man tjattrar på mer, utan att något vettigt egentligen blir sagt” säger Åsa Leijon som gillar att praktisera mindfulness.

Lämna en kommentar