Facebook tjänar pengar på att du känner dig ensam

Facebook tjänar pengar på att du känner dig ensam

INTERVJU: Filosofie doktor, poddaren och föreläsaren Per Johansson hjälper oss att förstå varför vi blir beroende av våra telefoner och hur Facebook tjänar pengar på din ensamhet. Hur hittar du genuin tillhörighet med andra egentligen? Och varför tror han att det går att vara en väldigt ensam människa trots att man är hypersocial på nätet?

Varför tror du att Oas behövs i dagens samhälle?
Jag tror absolut att det kan behövas. Den moderna och digitala världen med allt vad det innebär, fungerar ungefär som socker. I synnerhet sociala medier. Det appellerar till någonting närmast instinktivt hos oss människor.

Anledningen till att vi gillar socker så mycket är för att, under större delen av mänsklighetens historia, har socker inneburit snabb energi och det har varit en bristvara. När man väl får tag i det gäller det att gotta sig riktigt ordentligt och detta är en ärftlig benägenhet som i princip alla människor har. Det finns inte en inbyggd spärr mot detta eftersom det inte har funnits någon biologisk anledning att utveckla ett stopp eftersom risken att föräta sig på socker har varit nästintill obefintlig under större delen av mänsklighetens historia.

Vissa menar att det, när det kommer till sociala medier, fungerar lite på samma sätt. Behovet av sociala kontakter och social tillhörighet är en ren instinkt och eftersom det är så djupt rotat i arvsmassan har vi inget försvar mot förstärkningar av det. Kommunikationsbehovet, att känna sig sedd, behövd och i kontakt med andra har det inte heller funnits någon anledning att begränsa. Men eftersom det idag sker så automatiskt så behöver vi många gånger bli mer medvetna om detta. Så alla försök att öka medvetenheten om hur detta fungerar och alla metoder för att bryta det är bra.

”Du kan bli stressad utan att förstå varför, bara för att du ska hålla koll hela tiden. Behovet av att ha ständig kontakt via mobilen finns där och även om du inte tänker använda den så vill du ha möjligheten hela tiden. Många blir ju otroligt stressade när batterinivån börjar närma sig 10 % och man är långt från en laddare.”

Hur tror du tystnaden i Oas påverkar en grupp människor?
Jag tror inte det beror på tystnaden i sig utan på inramningen. Vad de som är med upplever som syftet, både ditt och sitt eget. Spontant tror jag det är individuellt, vissa tar det som en chans att sova middag medan andra som är medvetna eller halvmedvetna inser att de är lite väl fästa vid att ha koll hela tiden. Alla i gruppen kommer inte få en aha-upplevelse men det räcker det med att några få får det. Det behöver inte vara en dramatisk upplevelse, bara att de inser ”Hmm, är det sådan jag är..? Jag trodde inte jag var beroende men det kändes som att jag var lite beroende ändå”. Det är svårt att göra detta själv. Hade det varit lätt hade dagens samhälle inte sett ut som det gör.

Vilken skillnad tror du medveten mobilanvändning kan göra för människors stressnivåer?
Jag tror det potentiellt kan göra jättestor skillnad för det handlar inte bara om mobilen. Mobilen är det synliga delen av någonting mycket större. Det kan vara ett behov att ha koll hela tiden, vad man ska göra, vad andra gör, vilken status man har i stunden och i olika sociala sammanhang. Det är inte mobilanvändningen i sig som är det centrala här utan att vissa vanor och behov som den förstärker blir uppmärksammade. I och med att mobilen har denna förstärkande funktion och om man lyckas frigöra sig från den kan detta minska stressen inom en. Att du inser att du inte behöver vara medveten om allting som pågår runtomkring hela tiden, i världen eller i din sociala värld. De går inte under bara för att du struntar i telefonen i en timme.

Vad missar vi ofta när vi pratar om stress?
Det som är lättast att missa har ju att göra med att det är svårast att se sig själv. Det kan vara svårt att se sin egen roll i sin egen stress. Yttre stress är en sak, höga krav i sitt arbete t.ex. Du kanske har ett krävande jobb så att det rent objektivt är stressande. Du hinner inte med. Sedan är det stressen som kommer från en själv. Allt du tycker att du borde kunna och allt du vill. Att du tar på dig för mycket och sätter upp en norm för dig själv på vad ”du borde klara av”.

Du kan bli stressad utan att förstå varför, bara för att du ska ha hålla koll hela tiden. Behovet av att ha ständig kontakt via mobilen finns där och även om du inte tänker använda den så vill du ha möjligheten hela tiden. Många blir ju otroligt stressade när batterinivån börjar närma sig 10 % och man är långt från en laddare. Varför blir man stressad av det när man inte ens tänkt ringa eller sms:a den närmaste timmen?

”Det är ju en affärsidé att väcka den törsten och längtan och förstärka den hela tiden. Facebook lever på detta bokstavligen. Precis som det går att tjäna pengar på folks sockerbehov går det att tjäna pengar på folks sociala behov.”

Vilken roll kommer mobilfria stunder och platser att spela i framtiden?
Jag önskar mig att det skulle få en större plats. Jag önskar att det på arbetsplatser, där det finns ett stort mobilanvändande, skapas en social konvention som kanske behöver genomdrivas som ett milt tvång. Att det är förbjudet att ta fram mobilen på möten till exempel. Att det blir i bästa fall rentav oartigt att plocka fram telefonen när man sitter tillsammans. Och hemma får man bestämma att mobilerna läggs undan. Inte minst när man äter.

I dina ord, vad innebär det att tillhöra som människa?
När det gäller tillhörighet så tror jag inte mobilen har någon annan roll än det jag sa innan. Den har en förstärkande roll. Tillhörighet handlar om att känna att man är en del av ett socialt sammanhang. Känna sig behövd, efterfrågad eller populär. Det är tillhörighet och en del av den sociala instinkten och som mobilen förstärker.

Vad händer i dig när du hör påståendet ”människan törstar efter att få tillhöra”?
Om man till exempel här i Sverige känner sig ensam, det vill säga inte tillhörig kan man såklart törsta efter att tillhöra, känna sig obehövd och ointressant. Då törstar man kanske. Om man säger längta istället för att törsta då blir det en längtan efter att tillhöra en grupp eller ett sammanhang som man skulle vilja vara med i men som man inte vet hur man blir. Men både törsten och längtan är någonting som i synnerhet sociala medier, lever av. Det är ju en affärsidé att väcka den törsten och längtan och förstärka den hela tiden. Facebook lever på detta bokstavligen. Precis som det går att tjäna pengar på folks sockerbehov går det att tjäna pengar på folks sociala behov.

TIPS! Läs Sean Parker: “Vi byggde Facebook för att utnyttja dig” »
 och Ex-Facebook president Sean Parker: site made to exploit human ’vulnerability’ »

Står någonting i vägen i vår kollektiva strävan efter att tillhöra och i sådana fall vad?
Nej det tror jag inte. Bara vad individen pallar med. Vad skulle kunna stå i vägen om vi fokuserar på de digitala möjligheterna förutom den egna förmågan eller orken att vara uppkopplad? Det går till och med att automatisera det som sköter ens virtuella sociala kontakter medans man sover om man vill.

Vad har mobiler med ensamhet att göra?
Det är en intressant fråga faktiskt. Om en stor del av ens sociala kontakter är via mobilen så missar man det väsentliga i det sociala, nämligen att mötas. Det är ett väldigt dåligt interface jämfört med IRL. Med andra ord, när mobilen har den behovsförstärkande rollen har den en reducerande funktion. Det är lätt att inbilla sig att man är en mer social person än vad man i själva verket är. Det finns studier som visar att många som vuxit upp mitt i det digitala har utvecklat ett socialt handikapp, som gör att de inte vet hur man gör när man umgås IRL. Därför tror jag att det går att vara en väldigt ensam människa men inbilla sig själv att man inte är det för att man är hypersocial på nätet.

Vad kan vi som människor i dagens samhälle göra för att skapa/känna mer genuin tillhörighet?
Skapa möjligheter att träffa varandra på riktigt. Riktiga möten har nästan rationaliserats bort nu på något konstigt vis. Jag hade en konversation men en kvinna häromdagen som tycker det är fel att skicka sms hela tiden. ”Varför ringer man inte och pratar egentligen?” Men att ringa är mittemellan på nått sätt. Om du sms:ar är det ett större avstånd än om du ringer. Ringer du måste du vara mer närvarande och avslöja dig på ett annat sätt. Om du träffas IRL måste du skärpa till dig ännu mera. Ju närmare man kommer den verkliga världen så att säga, desto mer närvarande blir man och desto mer levande måste man vara oavsett om man vill eller inte. Genuin tillhörighet förutsätter den faktiska närvaron med hela kroppen. Det går aldrig att ersätta. Och det tror jag fler och fler börjar upptäcka och reaktionerna börjar komma nu. Jag tror till och med att Oas är ett symtom på effekterna av en ständigt uppkopplad värld. Det har varit så lätt för företag och även andra verksamheter att digitalisera och överföra massa saker till den virtuella världen, men man har inte riktigt tänkt på att vissa saker inte borde överföras till den världen, alltför mycket.


Namn: Per Johansson
Titel: Filosofie doktor
Stad: Höör
Hemsida: https://diakrino-perjohansson.blogspot.se/
Aktuell med: Kickstarterkampanjen Myter & Mysterier: Bibeln » och Människan och maskinen, säsong 2 »

Bästa varva-ner-tips: Skogspromenad
Detta älskar jag med mobiltelefoner: Att man kan vara tillgänglig och ha tillgång var som helst.
Detta hatar jag med mobiltelefoner: Att man kan vara tillgänglig och ha tillgång hela tiden.
Vill tipsa om: http://digitallife.se/kronikor/vad-slosar-du-tid-pa/
Detta företag tycker jag skulle behöva en tyst Oas: Vet inte… säkert många!


1 tanke på “Facebook tjänar pengar på att du känner dig ensam”

Lämna en kommentar