HD: ”After work utan att säga ett ljud”

Träffa kollegerna efter jobbet utan att säga ett ljud – tyst after work. Det är ett alternativ som får uppmärksamhet i dessa tider. På onsdagen fick helsingborgarna möjlighet att prova på.

– Vi tycker om after work. Men vi ser samtidigt att det finns ett behov av platser där människor kan vara tillsammans utan att konsumera eller prestera, säger Victoria Palm.
Hon driver bolaget Off The Work AB tillsammans med Navid Modiri. Malmöparet har lanserat ett alternativ: tyst after work, eller med deras ord: off the work.


”Det är en kraftfull upplevelse att vara tillsammans med andra människor utan att mingla, utan att behöva berätta om vad man jobbar med eller säga något smart”, säger Victoria Palm. Bild: Britt-Mari Olsson

Tanken är att människor möts och är tysta tillsammans. Mobiler, datorer, klockor, rentav pennor och anteckningsböcker lämnas vid dörren. Deltagarna uppmanas att inte tala eller söka ögonkontakt, utan vara i sig själva, samtidigt som de kan kan röra sig fritt i rummet och ligga eller sitta ner. Alla stannar så länge de vill, upp till två timmar.
– Det är en kraftfull upplevelse att vara tillsammans med andra människor utan att mingla, utan att behöva berätta om vad man jobbar med eller säga något smart.

Tystnad i gemenskap är inslag i flera religiösa och andliga sammanhang.
– Vi vill sänka tröskeln för att delta, att sitta tyst tillsammans kräver inga förkunskaper. Det är en möjlighet att ge dig själv en hjärnpaus i en väldigt uppkopplad och hektiskt vardag.

Hur stort är behovet av tystnad i vår tid?
– Ju mer brus och stimuli som bombarderar oss utifrån, desto mer växer behovet av tystnad.

På onsdagen var det dags för tyst AW i Helsingborg, som ett arrangemang under Skåne Innovation Week. Auditoriet på Mindpark hade bokats och kunde hysa ett 50-tal personer, men det kom betydligt färre, en handfull. Bad och uteserveringar var mäktiga konkurrenter denna heta eftermiddag.

Off The Work söker en permanent fysisk plats i Malmö för sin verksamhet, som även omfattar konferenser, workshops och annat förutom tyst after work. Hittills har de inte funnit en sådan, men hoppas att göra det under året.

Victoria Palm vill gärna återkomma med arrangemang till Helsingborg.
– Vi har ständigt samma frågor i fokus, men svaret kan skifta, det kan bli en konferens nästa gång.

Text: Lennart Kolmodin
Bild: Britt-Mari Olsson 

AFTONBLADET: ”Första kvarten är en pärs. Sedan händer något”

Ingen öl, inget snack, inga mobiler. Istället: två timmars total tystnad. Det är receptet för en ny variant av after work. Aftonbladets Patrik Lundberg har testat att göra ingenting – och resultatet förvånade honom.

Se reportaget på Aftonbladet TV »

När Victoria Palm friade till Navid Modiri blev det tyst. Det var i vintras, de var på paradissemester i Seychellerna. Allt var som i en saga, men svaret dröjde. I tio minuter satt de och tittade på varandra. Sedan sa han ja.
– Jag ville verkligen bottna i svaret, känna in situationen och vara kvar i känslan, säger Navid Modiri.

En annan frierska hade kanske brutit ihop. Victoria Palm, däremot, var van vid tystnad. Tillsammans med Navid Modiri höll hon på att utveckla konceptet ”Off the work” – en tyst och nedkopplad after work.
– Det blir som en känslobrygga mellan jobbet och hemmet, dit du kan komma och varva ner och släppa det som har varit stressigt under dagen, säger Victoria Palm.

För Aftonbladets räkning besöker jag en session i Malmö. Platsen är en ”co-working-studio” vars vision är ”ett gränslöst, innovativt och medvetet entreprenörskap som får företag att växa”. Säger jag ingenting om det så har jag ingenting sagt. Tur att det här handlar om tystnad.

Victoria Palm och Navid Modiri är så där startup-snygga: moderna versioner av 1980-talets yuppies. Urbana leenden, snajdigt nedklädda, styrelsekompatibla tatueringar. De är inte ensamma. Deltagarna ser likadana ut: som gäster på en flexitarisk brunch med proseccofontän. Mitt klasshat frodas. Är detta en installation för medelklassen? Var är alla sönderstressade undersköterskor och lokalvårdare?

Jag tänker på Tolvtimmarsmannen. En kille i min högstadieklass vars familj inte åkte på solsemester. Varje sommarlovsmorgon gick han till vår lokala brygga, hoppade i och stannade i plurret tills solen gick ned. Han kunde konsten att koppla av. Vad gör jag ens här? Varför badar jag inte med Tolvtimmarsmannen? Jaja. Vi lämnar in våra telefoner, datorer och klockor. Sedan går vi in i en glasbur.

Victoria Palm upplyser om reglerna: alla ska vara offline, vi ska respektera varandra och undvika ögonkontakt, det ska råda total tystnad. Och tyst ska det bli. I två timmar.

Forskningen ger Victoria Palm och Navid Modiri rätt. Människor som ständigt kollar sina notiser i mobilen har svårt att koppla av. Hjärnan jobbar konstant, vilket leder till att  hjärnvävnaden krymper: du tröttar ut dig själv.
– När du stänger av kommer du närmare dina känslor, säger Victoria Palm. I tystnaden är du dig själv och framför allt får din hjärna chansen att återhämta sig på djupet.

Ironiskt nog är Palm och Modiri också verksamma som ”samtalsaktivister”: de vill minska avståndet mellan människor och grupper genom samtal.
Det finns ingen motsättning, menar Navid Modiri. Enligt honom är det snarare en förutsättning.
– Tystnad och samtal är syskon som går hand i hand, säger han och fortsätter:

– Jag har utforskat vad tystnaden gör med mig och också vad den kan göra med ett samtal. När du ger utrymme och lämnar plats får den andra personen en möjlighet att prata.

Första kvarten är en pärs. Människor vrider och vänder på sig. Någon testar en yogaställning som gör att han visar en bit av spargrisen. Någon annan lägger sig på rygg och spretar med benen. Själv kämpar jag för att inte hosta eller låta pestopastan jag åt till lunch komma till tals. Jag tänker på mina mejl och mina notiser på Facebook. Jag tänker på undersköterskorna och lokalvårdarna som inte har tid med sådant här. Jag tänker på Tolvtimmarsmannen som bara behövde bräckt vatten med algblomning för att finna inre frid.

Sedan händer något. Jag vet inte hur, när eller varför. Men jag zonar ut, slappnar av.
Cynismen är borta. Jag bryr mig inte om de startup-snygga människorna omkring mig. Jag bryr mig inte om mina mejl och notiser. Jag bryr mig inte om någonting; jag bara är.

När jag minst anar det förkunnar Victoria Palm att sessionen är över. Folk smyger ut, jag tassar efter. Pratar med en av deltagarna: Malin Rudenstig, 28. Hon är ingen Silicon Valley-ninja. Hon jobbar som stödpedagog.

Malin Rudenstig

Malin Rudenstig blev så rörd av stunden att hon började gråta.
– Jag kände mig så trygg av att vara i ett forum där man inte behöver prestera eller bevisa något för någon, säger hon.

Malin Rudenstig har mediterat en del på egen hand, men känner att det här är snäppet enklare.
– Det är opretentiöst och närmare vårt samhälle än annan typ av meditation. Man släpper fokus på allt runt omkring och hittar ett slags stillhet.

Har du en stressig vardag?
– Jag har mycket ångestproblematik. Så det här var verkligen välbehövligt.

Jag tänker på Tolvtimmarsmannen igen. Att bada från gryning till solnedgång, det var hans sätt att koppla av.
Det här är Victoria Palms och Navid Modiris sätt. Mitt också, för den delen. Det funkade ju. Konceptet ”Off the work” är nytt i Sverige, antagligen i hela världen. Och för firma Palm och Modiri är det här inget ideellt projekt.

Betyder det att ni kommer tjäna riktigt mycket deg?
– Var det en fråga? säger Victoria Palm.
Ja.
– Vi är ett bolag och vi har en affärsidé. Vi får väl se hur det utvecklas.

Intervju i HR People: ”Tystnad – den nya lyxen”

I stället för after work kan man i Malmö gå på Off the Work och varva ner med kollektiv tystnad och sysslolöshet, mitt i hektiska Västra Hamnen. Vi har testat.

Två timmar, utan att prata, utan mobil. Hur ska detta gå? Vi stiger in i ett rum med kuddar. Lågmäld ambient-musik i högtalarna. Elektroniken har vi lämnat utanför, liksom skor och klockor. Alla hittar en bekväm position. Några lägger sig på golvet, andra sitter och halvligger, lutar sig mot väggen eller intar meditationsställning.

Det är Malmöföretaget Oas som erbjuder ”faciliterad tystnad”. Vår värd, Sara Johansson, förklarar reglerna: Inga samtal, ingen ögonkontakt – blickar är också en sorts kommunikation. Man kan diskret röra sig i rummet och lämna lokalen när man vill. Det finns kaffe och te. En skål med plastpärlor för den som vill sysselsätta händerna. Man kan ordna dem i mönster på golvet framför sig eller sortera dem i högar men man kan inte göra något beständigt som går att ta med härifrån.

– Du behöver inte meditera eller känna att du måste styra undan alla tankar. Du måste ingenting. Det här en en prestationsfri zon, säger Sara.

Det tar ett tag att sjunka in i lugnet, en stund av oro för hur evighetslånga dessa två timmar kommer att kännas. Sedan tunnas känslan för tid ut. Man kan inte riktigt beräkna hur länge vi vistats här, hur långt det är kvar. Man bara är. Det är skönt. Någon somnar, några går i förtid, de flesta stannar kvar. När vi bryter upp efter två timmar, rör vi oss lugnare och talar lite långsammare. Man känner sig nystädad i skallen.

Oas har startats av Victoria Palm och Navid Modiri, två professionella kommunikatörer som ironiskt nog talar sig varma för tystnad. De vill skapa mentala oaser i samhället. Vi behöver skydda hjärnan, lika väl som att träna kroppen, för att klara det moderna livet

Lär hela intervjun här »

Text: Lisbeth Lundahl
Bild: Tobias Regell
Sveriges HR Förening

Klintberg Niléhn

OAS Victoria Palm i samtal i Prestationspodden

Oas Victoria Palm gjorde poddpremiär hos Prestationspodden veckan. Här samtalar Caroline, Per och Victoria om utbrändhet, tystnadsmeditation, hjärnforskning och vad vi egentligen kan vinna på att ha som vana att stänga av telefonerna.

”Det känns helt underbart spännande och läskigt och självklart och ovant samtidigt att ha gjort poddpremiär. Jag är stolt över mig själv och jag är så stolt över min och Navids resa med Oas. Att starta någonting nytt, bygga upp det från absoluta nollpunkten och samtidigt sätta hållbarhet, lustfylldhet och kärleksfull punk i första rummet – it’s a ride! För mig är det så otroligt viktigt att det vi gör byggs på hållbarhet, tydlighet, kunskap och värme. Jag upplever verkligen att vi gör det. Och det gör mig så otroligt stolt. Lyssna gärna på avsnittet och berätta vad ni tänker, känner och tycker. Jag är så nyfiken på vad detta klingar an i dig.” – Victoria

”Reklam, nyheter, jobb, prat, multitasking, mail, sms, telefoner och sociala medier fyller våra hjärnor och vi får aldrig en paus för att återhämta oss. Det är något jag och Per har pratat i timmar om. Här kommer en kvinna som gör något åt det. Victoria Palm , som förövrigt är magnetisk som person har tillsammans med Navid Modiri startat företaget Oas. De driver ett unikt stresshantering företag och till och med tysta afterwork. Vår klippare skrev just att han inte har klippt så mycket för att detta avsnitt är mer som ett samtal med väldigt mycket klokheter.”

Dagens Nyheter: ”Välkommen på tyst after work”

Under torsdagen var det premiär för ett nytt afterworkkoncept i Stockholm. 50 personer samlades för att tillbringa två timmar stillasittande, tysta och teknikfria. – Planen är att stanna tills det är slut, men jag är inte säker på att jag klarar två timmar, säger Maria Johansson.

Bara en bit upp i slottsbacken, mitt emot det kungliga slottets långsida finns det en dörr som leder in i The Castle. Det är en byggnad med lokaler som kan hyras av vem som helst. Två trappor upp ligger det rum som denna eftermiddag kommer att fyllas med en tyst och stillasittande skara människor.
– I kväll ska vi bara vara tysta tillsammans. Vi har alla olika dagar bakom oss och kvällar framför oss men just nu delar vi denna stund tillsammans, påminner arrangören Victoria Palm i sitt välkomsttal till de tysta främlingarna i rummet.

Konceptet ”Off the work”, som tidigare bara introducerats i Malmö har kommit till Stockholm för en kväll. Reglerna är många. Olikt en mer traditionell afterwork har alkoholen ersatts med kamomillte. Det är inte okej att prata eller se varandra i ögonen. Elektronik och klockor tillåts inte heller i lokalen utan ska lämnas i en låda utanför. ”Somnar du och börjar snarka kommer du känna en lätt hand på din axel” står det på ett papper som satts upp på utsidan av dörren.

– Vi tog konceptet afterwork och rensade i det så mycket vi kunde, efter våra egna värderingar. Vi ville få bort all framåtrörelse och prestation. Att befinna sig i en lokal med människor utan att interagera skapar en väldigt kraftfull energi, säger Victoria Palm som arrangerar eventet tillsammans med sin sambo Navid Modiri.

Victoria är grundare av företaget OAS som ligger bakom kvällens koncept, samt flera andra liknande arrangemang på temat. Kvällens 50 platser fylldes upp bara 24 timmar efter att de släppts. 80 personer hamnade på väntelistan. – Både jag och Navid kommer ifrån utbrändhet. Vi var båda väldigt uppkopplade ett tag och påverkades mycket av att alltid vara tillgängliga. Till slut blev vi helt enkelt tvungna att lära oss att säga nej och att lägga bort mobilen. Vi startade upp OAS för att vi vill hjälpa människor att hitta ett förhållningssätt till digitalstress, säger Victoria Palm.

Det finns vetenskap som stödjer Victorias resonemang. Under 2017 presenterade konsultbolaget Deloitte en undersökning som visar att en av fem svenskar som äger en smart mobil tittar på den över femtio gånger per dag. Ungefär en tredjedel upplever att de använder telefonen för mycket. Maria Johansson är en av dem. Hon fick upp ögonen för Off the work redan efter premiären i Malmö och när hon förstod att evenemanget skulle komma till Stockholm var hon snabb att anmäla sig. – Jag har insett hur beroende jag är av min telefon och vill testa vad som händer när jag inte kan eller får ta upp den. Planen är att stanna tills det är slut men jag är inte säker på att jag klarar två timmar. Jag kanske blir så rastlös eller ångestfylld att jag måste gå tidigare, säger hon. 

I motsats till kvällens deltagare är själva lokalen inte speciellt tyst eller reserverad. Det är inte mycket som skiljer den från en modern konstutställningssal. I taket har någon hängt stora molnliknande samlingar av bomull som bryts av med en gnistrande discokula och orientaliska lampskärmar. Väggarna täcks av illustrationer och teckningar och i de höga fönstren hänger guldfärgade sammetsgardiner. Jag och Maria sitter i en soffa utanför och tittar på den kö som snabbt byggs på ute i trapphuset. Den innehåller blandade åldrar men de flesta är kvinnor.

Det är uppenbart att det här är ett koncept som rimmar väl med sin tid. Allt fler skolor väljer att införa mobilförbud i sina klassrum. De tysta retreaten är många och möjligheten finns för både vuxna och barn att åka iväg en helg för en ”digital detox” i naturskön miljö. Under sommaren 2017 startade en ny pop up­restaurang i Stockholm. ”Nuet” började dyka upp på restauranger runt om i staden för att servera trerättersmiddag i mobilfri miljö, så att besökaren skulle kunna ”uppnå maximal närvaro under middagarna”. Både den amerikanska komiker Chris Rock och den amerikanska rockmusikern Jack White har valt att förbjuda mobiler under sina turnéer. Tanken är att publiken ska höja blicken från sina tekniska prylar och i stället uppleva showen.

Jag har aldrig mediterat, aldrig testat mindfulness och det är heller inte många gånger jag stått i yogapositionen hunden. När dörren till lokalen väl stängts om oss inser jag snabbt att jag nog är rätt ensam om det. De övriga i rummet känns misstänkt bekväma och avslappnade redan från start. Utan att tveka slår de sig ner längs väggarna och sluter ögonen. Bara några minuter in kommer de första, lätta snarkningarna. Jag försöker mig på samma taktik men lyckas sämre. Mina ögon vill registrera omgivningen först. Skanna av alla ansikten och positioner. Avkopplingen har svårt att infinna sig. I stället för att blunda börjar jag leta efter spännande mönster i den repade stavparketten. Men utan att hitta ett enda.

Snart får jag ont i kroppen av att sitta stilla. Samtidigt börjar allt flera personer lätta på trycket mot väggen och röra sig runt i lokalen. I det stilla tumultet drar jag till mig en filt och lägger mig ner på golvet. En handfull ligger redan där. Andra har satt sig vid borden och börjat pilla i skålarna med rörpärlor som placerats ut för att aktivera den rastlöse. Min hjärna fortsätter att snurra av osammanhängande tankar. ”Undrar var Nordkoreas utrikesminister tänker äta middag i Stockholm i kväll”, ”jag måste verkligen köpa nya D-­vitaminpiller”, ”är väggarna gråa, lila eller blå”. Jag kan i alla fall meddela att det inte alls var jobbigt att vara ifrån mobilen. Det trodde jag nog att det skulle vara. Speciellt då jag kvällen innan övervägt kasta den i väggen eftersom den stal uppmärksamheten från min läsning var tionde minut, trots att den var inställd på ljudlös. Däremot tänker jag mycket på tiden. Tidlösheten i rummet stressar mig mer än någonting annat. Desperat försöker jag avgöra klockslaget genom att läsa av färgen på himlen utanför fönstret. Med ens slår det mig hur mycket jag ständigt förhåller mig till tiden. Kvällens första genombrott. Till slut ger jag upp de tama analyserna av ljuset i lokalen och bestämmer mig för att bara ligga här, på det kalla golvet bland alla dessa inåtvända människor till själva slutet.

Den meditativa musiken från taket och de svarta fåglarnas färd över himlen utanför har en lugnande effekt. Efter en stund kommer jag på mig själv att tomt stirra på siluetterna av tulpanerna i fönstret. Kvällens andra genombrott. Det blir inga fler. De två timmarna passerar mycket snabbare än förväntat. Och när Victoria Palm meddelar att det bara är fem minuter kvar känner jag mig rätt osugen på att lämna det varma lugnet. En lätt vimmelkantig skara börjar snöra på sig skorna. Bara hälften av ursprungsensemblen är kvar i lokalen, men däribland syns Maria Johansson, avslappnad och ångestfri.

– Det här var helt underbart och inspirerande. Det är så skönt att bara få sitta med sina tankar och sin andning. Jag ska verkligen försöka göra ingenting lite oftare, säger hon.

Text: Felicia Nordlund, felicia.nordlund@dn.se
Foto: Nicklas Thegerström, nicklas.thegerstrom@dn.se

LÄS ARTIKEL-PDF FRÅN DN

”Malmöduo satsar på knäpptyst after work”

Expressen 23 januari 2018: Malmöföretaget Oas har en ett helt nytt koncept – en tyst after work. Meningen är att all elektronik ska stängas av, i syfte att varva ner. – Den digitala vardagen gör oss sjuka, säger initiativtagaren Victoria Palm.

Off the work kallas en ny form av after work som erbjuds av Malmöföretaget Oas och arrangeras på United Spaces i Malmö. Meningen är att det ska vara helt tyst och att all elektronik och alla klockor ska stängas av. Filtar, kuddar och en mjuk matta kommer att finnas i lokalen där allt äger rum.

– Vi tog en kontext som folk redan känner till och lekte med den idén. Resultatet blev kvällar där vi anordnar en tyst after work, där man kan koppla ner, säger Victoria Palm, workshopledare och journalist, som driver företaget Oas tillsammans med författaren och artisten Navid Modiri.

Anmäl dig till nästa Off the Work den 15 februari här.

– Det är en helt nedkopplad och tyst after work som vi på Oas har tagit fram. Det kommer att hållas fyra gånger till i vår. Nästa tillfälle är den 15 februari.

”Fyller en viktig funktion”
Malmöduon har tidigare arrangerat tysta stunder som visade sig vara uppskattade.
– Det här konceptet är bara en liten del av vad Oas är. Just nu erbjuder vi Malmöföretag en halvtimmes föreläsning och en halvtimmes tystnad helt kostnadsfritt.

– Syftet är att man ska varva ner. Den digitala vardagen gör oss sjuka. Stresshormonerna är på topp på grund av det digitala bruset. Så en tyst after work fyller en viktig funktion, säger Victoria Palm.

Text: Axel Herrlin
Bild: Jens Nordström Photography

Tyst afterwork: ”Till sist har jag inga tankar”

Sydsvenskan 18 januari 2018: Några stannade i en timme, de flesta i två. När de kom ut från Malmös första tysta afterwork talade de lågmält och lovordade initiativtagarna.

Niklas Hellgren går ut ur rummet och ger Navid Modiri en kram.
– Jag var skeptisk, jag gör varken yoga eller meditation. Och första halvtimmen var tuff. Men sedan lossnade det. Jag släppte tankarna. Just nu har jag inga tankar. Så skönt.
Han pratar långsammare än han brukar.

Andra är ännu kvar inne i rummet bakom glasväggarna där det varit tyst i snart två timmar. Mobiler och datorer är avstängda och samtal bannlysta. De sitter på trappavsatser och ligger på den bruna heltäckningsmattan på golvet. I mitten står en skål med pärlor i många färger.

– Jag försökte ta med mig ett ritblock in. Men det fick jag inte. De sa att man kunde göra något med pärlor men att man sedan skulle riva itu det. Det handlar väl om att att man ska släppa taget, säger han.

Vid ett bord i baren utanför sitter Caroline Olsson med eftertankar. Hon beskriver det som om tiden saktat in.
– Det blir ärligt och avklätt, man tar av sig lager för lager och når skön balans. Jag tänker snabbt i vanliga fall, men det här saktar ner mina tankar. Jag får möjlighet att tänka en tanke åt gången, sedan blir det mellanrum mellan tankarna och till slut har jag inga tankar. Det ger en möjlighet att vara i nuet.

Hon tror att de som kom hit den här första kvällen har börjat jobba med sig själva, är öppna och inte dömande. Själv drabbades hon förra sommaren av utmattningssymptom och började reflektera över vad människor kan göra för att motverka stress. Hon ska försöka få med sig kollegor från banken nästa gång.

– Om jag hade varit egen företagare så skulle jag haft detta för medarbetarna. Tänk att börja arbetsdagen utifrån acceptans och stillhet. Då tror jag medarbetarna blir mer produktiva och samarbetar bättre.

Mats Weman trillade in på nedkopplad afterwork efter en stressig dag som projektledare på SVT där en deadline för ett program börjar närma sig. Han registrerade varken vem mer som satt där inne eller hur många de var. Han fokuserade direkt på sina egna tankar.
– Det här var en droppe meditation i vardagen. Ett sätt att få lite andligt utrymme efter jobbet. Jag känner att jag kommer att cykla långsammare hem, säger han.

Victoria Palm från företaget Oas, som jobbar med att genom tystnad och nedkoppling minska stress och öka kreativitet, och har ordnat ”Off the work” är nöjd. Tillsammans med partnern Navid Modiri planerar hon ytterligare tre tillfällen i vår.
– Jag är imponerad av alla som kom hit och tog sig den här stunden. Jag är stolt över mig själv och över de andra.

Text: Jessica Ziegerer
Bild: Hussein El-alawi

”De startar Malmös första tysta och nedkopplade afterwork”

Sydsvenskan 17 januari 2018: Stäng av all elektronik, lämna klockan utanför och spendera upp till två timmar i tystnad med vännerna eller kollegorna. Det är konceptet för Malmös nya AW-satsning Off the work som har premiär den 18 januari.

– En kvinna hörde av sig och var jätteupprörd. Hon undrade varför man ska man träffa andra människor om man ändå inte får prata, berättar Navid Modiri med ett skratt.

Han är initiativtagare till satsningen Off the work tillsammans med partnern Victoria Palm. De är båda grundare av Oas, ett företag som grundar sig i en metod där tystnad och avstängd teknik står i fokus. Genom tystnad och nedkoppling kan människor både minska sin stress och öka sin kreativitet, menar de.

– Allting började med att vi själva var väldigt uppkopplade, så började vi testa en period med mobilfria middagar och så småningom testade vi mobilfria kvällar. Vi märkte snabbt hur bra vi mådde av det och hur helt nya samtal väcktes över middagsbordet, säger Victoria Palm.

Läs mer: Navid Modiri: ”Så otroligt skönt med tysta frukostar, mobildagis, avstängda datorer”

Idén bakom Oas har funnits hos paret länge – men det var först i år som idén blev verklighet. Sedan starten har de framförallt riktat sig till företagskunder. Nu tar de nästa steg och lanserar vad de menar är Malmös, och kanske till och med Sveriges, första tysta after work. Under våren blir det tyst after work vid fem tillfällen på kontorshotellet United Spaces i Studiohuset.

Tanken är att ge Malmöborna en chans till avkoppling – helt utan brus från sociala medier, plingande mejlkorgar och olästa sms. Men paret betonar att det kan vara extremt utmanande för många att stänga av tekniken och bara vara tysta. Vid flera av deras tidigare evenemang, när de anordnat tysta kvartar, halvtimmar eller timmar, har de fått starka reaktioner. Navid Modiri minns ett tillfälle när de anordnade en tyst halvtimme för en grupp vårdanställda i Lunds kommun.

– Jag hade en föreläsning innan om mångfald, rasism och integration – men det folk tyckte var mest utmanande var att sitta tysta i en halvtimme, säger han.

– Antingen blir folk arga eller så blir de mållösa. Det väcker känslor – och det är styrkan med det här, säger Victoria Palm.

Varför väljer ni att göra just en tyst after work?
– Det här är utmanande, så vi behöver skapa enkla dörrar in. Deltagarna måste i alla fall känna igen dörren in. Så då tänkte vi på after work, det är ett koncept som alla känner igen. Dessutom kändes det kul att testa att göra en tyst after work – det är ju ett sammanhang som i vanliga fall är extremt mingligt, säger Navid Modiri.

Off the work kommer att ta plats i ett rum inrett med kuddar, filtar och mjuk heltäckningsmatta. Ingen av deltagarna får prata, ha med sig teknik in i rummet eller ha ögonkontakt med andra, eftersom även ögonkontakt är en form av kommunikation. Hur länge man stannar väljer man själv.

– Just det den här arga kvinnan som hörde av sig sade – det är på många sätt grunden i allt vi gör: att vara i en kontext med andra personer utan att behöva prestera, ens om det är att prata, säger Victoria Palm.

Vad har ni för råd till den som vill testa tyst after work?
– Jag tycker att det är viktigt att gå in med en mjukhet inför sig själv. Man får inte vara för hård om det här väcker någonting inom en som gör ont. Det är inte så ”bara” att vara tyst – det är kraftfullt och det väcker saker i en. Jag kan själv bli skitstressad av att alla andra verkar vara så jävla zen, men man får försöka komma ihåg att det är en utmaning för de flesta, säger Navid Modiri.

Text och bild: Sally Wahlstedt

Vad händer med en människa som inte kan vara ensam med sig själv?

INTERVJU: Föreläsare och författaren Micke Darmell har med sin bok ”Uppkopplad eller Avkopplad” fått många att ifrågasätta sina uppkopplade liv. Här delar han med sig av varför härvarande är en framgångsfaktor och varför spelregler är nyckeln till mer välmående i livet.

Varför tror du att Oas behövs i dagens samhälle?
Eftersom kunskapen är så låg om hur den ständiga uppkopplingen påverkar oss, så behövs varje röst för att uppmärksamma denna viktiga fråga. När vi för 15 år sedan började prata om detta så var det nästan fult att prata om ”baksidan av myntet”. Gjorde man det var man emot digitaliseringen. De sista åren har det tack och lov börjat handla mer om hur och när. 90% av allt som följer i digitaliseringens fotspår är positivt. Vem vill gå till en läkare i framtiden när roboten Watson kommer vara mycket säkrare på att ställa en diagnos?

När min dotter för 10 år sedan sökte på Facebook efter sin gamle klasskompis från grundskolan så hittade hon istället en kille med samma namn från Boden. Idag är de gifta och jag är morfar till deras lilla barn.

Det är fantastiskt att vi kan skapa en framtid för denna jord som vi inte kunnat drömma om tidigare, men det finns en baksida som vi behöver prata om. Nu har en lärare 16 000 klick för att betygsätta en klass, en läkare träffar färre patienter på vårdcentralen och polisen hinner jag färre bovar trots mer resurser, eftersom att alla sitter fast i sina system. Det var inte det som var meningen med digitaliseringen. Den skulle hjälpa inte stjälpa.

Och här tror jag det finns något. Precis som varje nyckeltal eller system som man arbetar med i en organisation är bra, händer något och det blir kontraproduktivt när det blir för mycket. Det som är meningen att effektivisera blir ineffektivt. Precis samma sak i vårt privata liv. Allt vi lägger till och gör är i varje enskilt fall bra, som bikramyoga, bodypump, salsa, eller paddel. Fler aktiviteter för barnen och en egen ”Halvåtta hos mig” med grannarna. Allt är bra och kul men när man inte väljer bort också kommer stressen och risk för dålig återhämtning.

På samma sätt har vi i våra telefoner. Instagram, Facebook, Snappchat och alla andra appar. De flesta är bra och kul i sig. Men när vi till slut fastnar och tittar i våra telefoner över 200 gånger per dag, då påverkar de vårt liv också negativt. Telefonen ropar ständigt till vår aphjärna som då svarar hela tiden med ja, jag vill ha mer!

Vi blir allt mer frånvarande och varken barn eller vi vuxna kan snart vara ensamma med sig själva. Vad händer med en människa som inte kan det?

”Dessa platser och koncept som Oas kommer att växa fram och hjälpa oss att få förståelse kring vikten av tystnad, återhämtning och härvaro.”

Hur tror du tystnaden i Oas påverkar en grupp människor?
Vi behöver återhämtning. Det är centralt för vårt välbefinnande. Att få stänga av helt kan hjälpa på vägen. Skapa närvaro, härvaro och ett lugn vi alla behöver. Både för oss själva och i våra relationer.

Vilken skillnad tror du medveten mobilanvändning kan göra för människors stressnivåer?
En medveten mobilanvändning är detsamma som att själv ta makten över telefonen. Telefonen är inte god eller ond i sig, utan det beror på hur vi använder den. En medveten mobilanvändning kommer skapa mer härvaro i dina relationer. Vi människor älskar när andra är härvarande. Våra bästa kompisar behöver aldrig fråga hur vi mår. De ser och känner det direkt. De är intresserade av oss och de bryr sig. Idag och i framtiden kommer det vara svårare än någonsin att vara härvarande då våra skärmar hela tiden kallar på oss. Min övertygelse är att en framgångsfaktor, oavsett om du är chef, ledare, kollega, vän, förälder eller kärlekspartner, är om du har förmågan att vara härvarande. Det har alltid varit en framgångsfaktor men jag tror att det kommer vara ännu viktigare i en värld som blir allt mer frånvarande.

Vad missar vi ofta när vi pratar om stress?
Jag tror att de flesta av oss känner av när vi blir stressade, men vi omfamnar det inte. Det är kroppens svar på att vi gör något fel. Det är vår bästa kompis som säger till oss: ”Du, tänk efter nu, det här är inte bra.” Vi behöver bli bättre att förstå vår kropp och de signaler den sänder ut till oss.

”Sätt sedan upp gemensamma spelregler var och hur ni är uppkopplade. Hemma kör vi exempelvis ingen telefon i sovrummet (kolla ska du få se vad som händer, magiska grejer!) och sedan har vi börjat med 6-1 metoden. Skärmfritt en dag i veckan. Det blir annat fokus den dagen kan jag lova.”

Vilken roll kommer mobilfria stunder och platser att spela i framtiden?
Allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras. Och det är till stor del positivt. Men vänder vi inte på stenen kommer de stressrelaterade sjukdomarna fortsätta att öka. Om vi inte sätter upp spelregler kommer dagens 200 gånger om dagen att bli mångfalt fler. Dessa platser och koncept som Oas kommer att växa fram och hjälpa oss att få förståelse kring vikten av tystnad, återhämtning och härvaro.

I en ständigt uppkopplad värld – varför tror du konstant tillgänglighet föder en känsla av otillräcklighet hos människor?
Det finns två saker som stressar oss människor mest. Att inte bli klara med något vi håller på med och att inte kunna påverka det vi är inblandade i. Mycket av det som händer på nätet kan vi inte påverka och det blir heller aldrig klart. När du läser detta så kanske din brevbärare fyller på din inkorg med några brev och något som du behöver agera på. Många har konstant dåligt samvete för att inte hunnit svara på ett mejl. Det skapar stress.

Varför tror du att vi människor fortsätter föda monstret aka. den samhällskultur vi har skapat som går ut på att alltid vara uppkopplade och nåbara?
Vi har får låg kunskap om vår hjärna och kropp. Om vi hade kunskap om vad forskarna idag vet exempelvis om barns hjärnor så skulle inte föräldrar tillåta fri tillgång till skärmar. Eftersom detta är så nytt har vi inte skapat spelregler för hur vi ska hantera det. Hjärnan söker efter nya dopaminkickar hela tiden och den vill bara ha mer och mer. Det får vi bland annat genom gillamarkeringar på Facebook eller av olika scores på Snapchat. Därför behöver vi, för att kunna vara effektiva på våra arbetsplatser, skapa spelregler kring den digitala kommunikationen. Vi behöver skapa spelregler därhemma för att kunna skapa härvaro med våra nära och kära. Vi behöver skapa tydliga spelregler för våra barn, även på detta område, för att de ska kunna utvecklas till sociala varelser.

Vad tänker du när du hör: ”Någon som säger att de lider av tidsbrist har bara en dåligt uppdaterad prioriteringslista och står inte för att hen hellre surfar på mobilen än bygger Lego med sina barn”?
Jag tänker att vi är flockdjur och gör som alla andra gör. Det är inte så enkelt att ”bara bestämma sig” för att inte titta. Vore det så enkelt behövde vi inga viktcoacher eller 12-stegs program, om det bara var att bestämma sig. Alla bygger förstås hellre Lego med sina barn. Men för att kunna göra det behöver vi spelregler därhemma som möjliggör detta.

Hur tar man samtalet med sin partner som man tycker surfar alldeles för mycket (men som inte tycker det själv)?
Som all annan kommunikation. Var tydlig och linda inte in det. Säg som det är. ”Min upplevelse är så här.” Sedan kan ni bestämma er för att mäta antal gånger ni kollar på mobilen, hur många timmar om dagen. Sätt sedan upp gemensamma spelregler var och hur ni är uppkopplade. Hemma kör vi exempelvis ingen telefon i sovrummet (kolla ska du få se vad som händer, magiska grejer!) och sedan har vi börjat med 6-1 metoden. Skärmfritt en dag i veckan. Det blir annat fokus den dagen kan jag lova.

Hur kan en (på riktigt) ta det samtalet med sig själv?
Genom att besvara frågan ”Hur vill jag leva mitt liv och vad vill jag inte ångra när jag dör”. Jag tror att får kommer att ångra att de inte lade ut fler bilder på Insta eller hade för få vänner på Facebook…

Namn: Micke Darmell
Titel: Föreläsare och författare
Stad: Malmö
Hemsida: www.gr8meetings.se
Aktuell med: Släpper boken Uppkopplad eller Avkopplad globalt denna månad.
Bästa varva-ner-tips: Jag och min sambo stänger av helt när vi gör saker. När vi går på restaurang, spelar boule eller ligger på stranden. Det blir helt annan närvaro då. Och i slutändan mer kärleksfull tillvaro.
Detta älskar jag med mobiltelefoner: All hjälp i vardagen jag får.
Detta hatar jag med mobiltelefoner: Svårt att hata en död tingest. Däremot ogillar jag skarpt allt slösurfande jag gör med den som leder till mindre tid för sådant som skapar värde i mitt liv.
Detta företag tycker jag skulle behöva en tyst Oas: Jag vill vända på det, vilket företag eller organisation eller individ skulle inte behöva en tyst Oas? Jag kan inte komma på någon i alla fall.