Visst har du tid – du har bara gett bort den till Apple och Netflix

INTERVJU: Henrik Fexeus, mentalist, expert på ordlöst beteende och författare svarar på frågor om empati och mänskliga behov. Hur det kommer sig att vi förmänskligar föremål istället för att knyta an till människor? Varför har den unga generationen minskad empatisk och social förmåga? Och varför ger vi bort vår tid till Apple och Netflix hela tiden?

Varför tror du att Oas behövs i dagens samhälle?
Det är lätt att bli förförd av den nya digitala tekniken, på många plan. Dels möjliggör den en rörlighet som blivit livsviktig för oss. Var vi än är kan vi kolla mailen eller logga in på intranätet. Dels får vi inte längre vår dagliga dos av bekräftelse från människor i vår omgivning, utan från sociala media. Vår hjärna belönar oss för det, för varje hjärta på Instagram får vi en liten skjuts av ”belöningshormonet” dopamin. Men hjärnan mår inte bra av den ständiga stress det innebär att vara kontinuerligt uppkopplad. Samtidigt som den blir ledsen när vi avstår från det. Så vi kan behöva tvinga oss själva till avvänjning. Den typ av arbete som Oas utför är därför ett viktigt steg i rätt riktning.

”Men annars är det just i barn, eller unga vuxna, som man börjar se nedgången i empati och social förmåga. De som har fötts in i Instagramåldern har helt enkelt inte fått den nödvändiga träning som krävs för att på riktigt kunna förstå andra.”

Hur tror du tystnaden i Oas påverkar en grupp människor?
I en ständigt kommunicerande värld blir avsaknaden av det mest primära kommunikationsverktyget, d.v.s. de talade orden, en stark upplevelse. Det är ett sätt att återupptäcka de mer subtila och diskreta kommunikativa signaler som vi skickar ut till varandra, i vårt beteende och kroppsspråk. Dessa signaler missar vi ofta idag vilket är synd då de är mycket viktiga för att vi ska förstå varandra på riktigt.

Vilken skillnad tror du medveten mobilanvändning kan göra för människors stressnivåer?
Idag lever vi i vad som kallas ”kontinuerligt splittrad uppmärksamhet”, där vi ständigt är beredda på att det kan plinga i fickan eller att någon har lagt upp något nytt på Facebook. Detta leder till en förhöjd stressnivå i hjärnan. Hjärnan är rustad för att hantera stress i korta perioder, men ett permanent tillstånd tröttar ut hjärnan på ett ohälsosamt sätt. Det kan leda till isolering, overklighetskänslor och depression.

Vad missar vi ofta när vi pratar om stress?
Många verkar vara stressade för att de ”inte har tid” till det de behöver eller vill göra. Men ofta har vi faktiskt den tiden. Vi har bara förlagt den. Till exempel tittar vi på våra mobiltelefoner i snitt 200 gånger om dagen. Det blir över två timmar om dagen. Lägg till de fyra och en halv timme som vi i snitt lägger dagligen på tv och streamingtjänster, så är vi uppe i 44,5 timmar i veckan – tid som bara går åt till tv-tittande och mobilsurfande. Det är mer än en hel arbetsvecka (som ju är 40 timmar). Så vi behöver inte stressa för att vi inte har tid. Visst har vi tid. Vi har bara gett bort den till Apple och Netflix.

”Vårt behov av mänsklig närhet kommer inte att minska, däremot kanske det kommer ges andra uttryck, till exempel att vi ”förmänskligar” föremål i vår omgivning och tyr oss till dem istället.”

Vilken roll kommer mobilfria stunder och platser att spela i framtiden?
Den moderna världen innebär en ständig uppkoppling, det går inte att komma undan det. Och i och med ”the internet of things” kommer den bli ännu mer uppkopplad. Därför tror jag att mobilfria platser inte kommer kunna vara något annat än en tillfällig retreat som man medvetet besöker. Det blir sannolikt för svårt att föra en sådan tillvaro under en längre tid.

Därmed inte sagt att det inte är viktigt, tvärtom tror jag de mobilfria stunderna blir viktigare och viktigare – och kommer också att premieras. För att få ner stressnivåerna i hjärnan och för att få träning i såväl empati som avläsning av mer diskreta kommunikativa signaler, krävs det att man träffar folk personligen och klarar av att fokusera på det mötet. Jag tror därför att vi kommer se mer av arbetssituationer där teknik inte tillåts, t ex avskärmade mötesrum utan wifi eller mobiltäckning. Så vi kan koncentrera oss på det som egentligen är viktigt.

När vuxna förlorar sin sociala kompetens – hur påverkar det deras barns framtid?
Det är givetvis inte bra om en grupp världsledare, som alla potentiellt har fingret på knappen, träffas men där samtliga har förlorat sin sociala kompetens och förmåga till empati. De beslut som de då fattar lär baseras på en hel del missförstånd och kommer direkt påverka den värld våra barn lever i. Men annars är det just i barn, eller unga vuxna, som man börjar se nedgången i empati och social förmåga. De som har fötts in i Instagramåldern har helt enkelt inte fått den nödvändiga träning som krävs för att på riktigt kunna förstå andra.

Hur påverkar ett ökat användande av sociala media vår empati och sociala kompetens?
Empati är som en muskel, den kräver träning för att utvecklas. Och den träningen sker i fysiska möten. Det som utlöser vår empati är nämligen ordlösa signaler i andras beteende som vår hjärna ska kunna uppfatta. Men om vi inte träffas får vi varken möjlighet att uppfatta dessa signaler eller träning i vad de betyder. Att skriva ”styrkekram” på Insta är inte samma sak som genuin empati.

Om trenden (att den sociala kompetensen sjunker och teknikanvändandet ökar) fortsätter, hur ser du att det rent fysiskt påverkar vårt biologiska behov av mänsklig närhet?
Vårt behov av mänsklig närhet kommer inte att minska, däremot kanske det kommer ges andra uttryck, till exempel att vi ”förmänskligar” föremål i vår omgivning och tyr oss till dem istället. Detta sker redan nu till viss grad, vi tillskriver gärna föremål mänskliga egenskaper som att bilen är snäll eller printern är grinig. Designen av föremål har också mer och mer gått mot att sätta ”ansikten” på saker, från väckarklockor med ögon till bilar som ser ut som arga djur.

Hur ser framtidens sociala kompetens ut?
Den kommer att se ut så som den alltid har sett ut. Det vill säga, den kommer att behöva fokuserade, fysiska möten mellan människor, i vilka vi kan träna vår förståelse och empati. Detta är ett djupt grundliggande program i oss och jag har svårt att se att det kommer förändras så länge människan som art är likadan. Frågan är bara om vi hinner bli smarta nog för att återta denna förmåga innan det är försent.

Vad blir en värdefull valuta inom den sociala kompetensen om 10 år?
Samma som nu. Närhet, fokus och tid. Utan kompromisser.

Namn: Henrik Fexeus
Titel: Mentalist, expert på ordlöst beteende och författare
Stad: Stockholm
Hemsida: www.henrikfexeus.se
Aktuell med: Boken ”Fingertoppskänsla”, om social kompetens, samt podcasten ”Kan själv – en podd om mänskligt beteende

Bästa varva-ner-tips: Bästa sättet att dämpa stress är att använda valfri teknik för andningskontroll. Det finns inget som dämpar adrenalin- och kortisolnivåerna i kroppen lika fort.
Detta älskar jag med mobiltelefoner: Att allt i hela världen finns tillgängligt i min ficka.
Detta hatar jag med mobiltelefoner: Att allt i hela världen finns tillgängligt i min ficka.
Vill tipsa om: Att stänga av alla pushnotiser i datorn och telefonen. Enormt avstressande.
Detta företag tycker jag skulle behöva en tyst Oas: Apple.

Smartphones gör tonåringar isolerade, omogna och självmordsbenägna

Tonåringar idag är i större grad ensamma, deprimerade och omogna än tidigare generationer. Det menar en stor analys som publicerades i The Atlantic. Enligt Jean M. Twenge, en professor i Psykologi vid San Diego State University som har forskat på generationsskillnader i 25 år, är den skyldige till detta smartphones.
Varför det är viktigt: iGen är fysiskt säkrare än tidigare generationer, menar rapporten, men psykologiskt är de mycket sårbara för psykisk sjukdom, inklusive allvarlig depression och självmord. ”Det finns övertygande bevis på att tekniken som vi har placerat i ungas händer har djupa effekter på deras liv, vilket gör dem allvarligt olyckliga”, skriver Twenge.
”Eftersom tonåringar har börjat spendera mindre tid tillsammans har de blivit mindre benägna att döda varandra och mer benägna att begå självmord.”
Vad står på spel: Smartphones kommer finnas kvar och, som Twenge poängterar, blir minst hälften av de som lider av depression i ung ålder, deprimerade igen senare i livet. Vad är iGen? iGen är generationen som är född mellan 1995 och 2012 som växer upp med smartphones, har ett Instagram-konto innan de börjar högstadiet och inte kommer ihåg en tid före internet”, skriver Twenge. Och även om Millennials växte upp med Internet, så var inte telefonerna en lika stor närvaro i deras liv som det är för iGen. ”I en undersökning från 2017, gjord bland drygt 5 000 amerikanska tonåringar, visade att tre av fyra ägde en iPhone,” konstaterar Twenge. Vem påverkas? ”Dessa förändringar har påverkat unga människor i alla delar av landet (USA) och i alla typer av hushåll.” Trenden visar sig både bland välbärgade och fattiga familjer, oberoende av etnicitet eller om man bor i en förort eller storstad, ” menar Twenge. Anledning till oro ”Sedan 2007 har mordstatistiken bland tonåringar minskat men självmordsstatistiken har ökat. Eftersom tonåringar har börjat spendera mindre tid tillsammans har de blivit mindre benägna att döda varandra och mer benägna att begå självmord. Första gången på 24 år är självmordssiffrorna för unga högre än siffrorna för mord begångna av ungdomar. Effekten på flickor vs. pojkar ”48 procent flickor sa att de ofta kände sig utanför år 2015 än år 2010, jämfört med 27 procent pojkar.” Antalet depressiva symtom ökar också snabbare hos tjejer: Mellan 2012 och 2015 ökade flickornas symtom med 50 procent medan pojkarna ökade med 21 procent.Ökningen av självmord är också större bland tjejer. ”Tre gånger så många 12-till-14-åriga flickor begick självmord under 2015 som i 2007, jämfört med dubbelt så många pojkar,” skriver Twenge och poängterar att ” antalet självmord är ändå fler hos pojkar delvis för att de använder mer dödliga metoder, men mellanrummet mellan pojkarna och flickorna minskar nu.” Källor: Axios The Atlantic: Have Smartphones Destroyed a Generation?
Att skylla allt detta på telefonerna ser jag som en enkel förklaring som kan vara djupt problematisk. Den är dystopisk och förenklad. Där emot tror jag definitivt att telefonerna väcker någonting i oss alla som kan få oss att känna oss ensamma och otillräckliga. Lika mycket som tekniken kan få oss att enas kan den också ta allting ifrån oss, på en sekund. Som sagt – telefoner och teknik är underbart men har vi inga spärrar för vårt användande eller lär de unga (eller oss själva som vuxna för den delen) att hantera den så kommer det bita oss i rumpan. Det drabbar oss alla men mest ont gör det när vi ser att yngre människor drabbas av den press, ensamhet och otillräcklighet som ”följer med på köpet”. Så nej, det går inte att skylla alt på telefonerna men vi kan läsa texter som den ovan, lära oss av de tragiska trender de pekar på och hantera problemet från där vi står. Och börja, klassiskt nog, med oss själva och börja prata med de unga vi har nära oss. Har du barn? Hur pratar du med dem om teknik och de känslor som kan komma upp när de använder sina telefoner? Hur sätter ni gränser i er familj? Dela gärna nedan! / Victoria
Illustration: Jasu Hu

Ständig uppkoppling är kopplat till höga stressnivåer

Visste du att forskare har kommit fram till att konstant användning av uppkopplad elektronik är kopplat till höga stressnivåer?

Den 15 februari 2017 publicerades en vetenskaplig studie (American Psychological Association (2017). Stress in America: Coping with Change. Stress in America™ Survey) [ladda ner den här] som undersökte stress kopplat till uppkoppling och användning av mobiltelefoner hos vuxna Amerikaner.

(…) närmare hälften av föräldrarna (45 %) kände sig distanserade och bortkopplade från sin familj även när de var i samma rum (…)

Studien visar att höga stressnivåer generellt är högre hos de som konstant interagerar med sin telefon och kollar mail mm. På tiogradig skala (1 = ingen stress och 10 = enorm stress) låg stressnivån för dessa personer på 5,3. De som uppskattade att de inte använde sin telefon lika mycket hade stressnivåer på 4,4. Av de som använde sin jobbmail i telefonen under helger och semestrar hade det högsta stresspåslaget på 6,0.

Fyra av fem (86 %) uppskattade att de ofta läser mail, privata meddelanden och sociala medier. Förutom detta visade rapporten på att närmare hälften av föräldrarna (45 %) kände sig distanserade och bortkopplade från sin familj även när de var i samma rum på grund av en ständig närvaro av teknologi och mobiltelefoner.

Vad tänker du när du läser detta?
Vad känner du när du läser detta?