AFTONBLADET: ”Första kvarten är en pärs. Sedan händer något”

AFTONBLADET: ”Första kvarten är en pärs. Sedan händer något”

Ingen öl, inget snack, inga mobiler. Istället: två timmars total tystnad. Det är receptet för en ny variant av after work. Aftonbladets Patrik Lundberg har testat att göra ingenting – och resultatet förvånade honom.

Se reportaget på Aftonbladet TV »

När Victoria Palm friade till Navid Modiri blev det tyst. Det var i vintras, de var på paradissemester i Seychellerna. Allt var som i en saga, men svaret dröjde. I tio minuter satt de och tittade på varandra. Sedan sa han ja.
– Jag ville verkligen bottna i svaret, känna in situationen och vara kvar i känslan, säger Navid Modiri.

En annan frierska hade kanske brutit ihop. Victoria Palm, däremot, var van vid tystnad. Tillsammans med Navid Modiri höll hon på att utveckla konceptet ”Off the work” – en tyst och nedkopplad after work.
– Det blir som en känslobrygga mellan jobbet och hemmet, dit du kan komma och varva ner och släppa det som har varit stressigt under dagen, säger Victoria Palm.

För Aftonbladets räkning besöker jag en session i Malmö. Platsen är en ”co-working-studio” vars vision är ”ett gränslöst, innovativt och medvetet entreprenörskap som får företag att växa”. Säger jag ingenting om det så har jag ingenting sagt. Tur att det här handlar om tystnad.

Victoria Palm och Navid Modiri är så där startup-snygga: moderna versioner av 1980-talets yuppies. Urbana leenden, snajdigt nedklädda, styrelsekompatibla tatueringar. De är inte ensamma. Deltagarna ser likadana ut: som gäster på en flexitarisk brunch med proseccofontän. Mitt klasshat frodas. Är detta en installation för medelklassen? Var är alla sönderstressade undersköterskor och lokalvårdare?

Jag tänker på Tolvtimmarsmannen. En kille i min högstadieklass vars familj inte åkte på solsemester. Varje sommarlovsmorgon gick han till vår lokala brygga, hoppade i och stannade i plurret tills solen gick ned. Han kunde konsten att koppla av. Vad gör jag ens här? Varför badar jag inte med Tolvtimmarsmannen? Jaja. Vi lämnar in våra telefoner, datorer och klockor. Sedan går vi in i en glasbur.

Victoria Palm upplyser om reglerna: alla ska vara offline, vi ska respektera varandra och undvika ögonkontakt, det ska råda total tystnad. Och tyst ska det bli. I två timmar.

Forskningen ger Victoria Palm och Navid Modiri rätt. Människor som ständigt kollar sina notiser i mobilen har svårt att koppla av. Hjärnan jobbar konstant, vilket leder till att  hjärnvävnaden krymper: du tröttar ut dig själv.
– När du stänger av kommer du närmare dina känslor, säger Victoria Palm. I tystnaden är du dig själv och framför allt får din hjärna chansen att återhämta sig på djupet.

Ironiskt nog är Palm och Modiri också verksamma som ”samtalsaktivister”: de vill minska avståndet mellan människor och grupper genom samtal.
Det finns ingen motsättning, menar Navid Modiri. Enligt honom är det snarare en förutsättning.
– Tystnad och samtal är syskon som går hand i hand, säger han och fortsätter:

– Jag har utforskat vad tystnaden gör med mig och också vad den kan göra med ett samtal. När du ger utrymme och lämnar plats får den andra personen en möjlighet att prata.

Första kvarten är en pärs. Människor vrider och vänder på sig. Någon testar en yogaställning som gör att han visar en bit av spargrisen. Någon annan lägger sig på rygg och spretar med benen. Själv kämpar jag för att inte hosta eller låta pestopastan jag åt till lunch komma till tals. Jag tänker på mina mejl och mina notiser på Facebook. Jag tänker på undersköterskorna och lokalvårdarna som inte har tid med sådant här. Jag tänker på Tolvtimmarsmannen som bara behövde bräckt vatten med algblomning för att finna inre frid.

Sedan händer något. Jag vet inte hur, när eller varför. Men jag zonar ut, slappnar av.
Cynismen är borta. Jag bryr mig inte om de startup-snygga människorna omkring mig. Jag bryr mig inte om mina mejl och notiser. Jag bryr mig inte om någonting; jag bara är.

När jag minst anar det förkunnar Victoria Palm att sessionen är över. Folk smyger ut, jag tassar efter. Pratar med en av deltagarna: Malin Rudenstig, 28. Hon är ingen Silicon Valley-ninja. Hon jobbar som stödpedagog.

Malin Rudenstig

Malin Rudenstig blev så rörd av stunden att hon började gråta.
– Jag kände mig så trygg av att vara i ett forum där man inte behöver prestera eller bevisa något för någon, säger hon.

Malin Rudenstig har mediterat en del på egen hand, men känner att det här är snäppet enklare.
– Det är opretentiöst och närmare vårt samhälle än annan typ av meditation. Man släpper fokus på allt runt omkring och hittar ett slags stillhet.

Har du en stressig vardag?
– Jag har mycket ångestproblematik. Så det här var verkligen välbehövligt.

Jag tänker på Tolvtimmarsmannen igen. Att bada från gryning till solnedgång, det var hans sätt att koppla av.
Det här är Victoria Palms och Navid Modiris sätt. Mitt också, för den delen. Det funkade ju. Konceptet ”Off the work” är nytt i Sverige, antagligen i hela världen. Och för firma Palm och Modiri är det här inget ideellt projekt.

Betyder det att ni kommer tjäna riktigt mycket deg?
– Var det en fråga? säger Victoria Palm.
Ja.
– Vi är ett bolag och vi har en affärsidé. Vi får väl se hur det utvecklas.

Lämna en kommentar